Tidöregeringen drar igång sin migrationspolitik. Till att börja med utan att ändra lagarna. De gällande lagarna vill de dra så långt som möjligt, ändra praxis och börja utvisa människor som har börjat bygga upp ett nytt liv i Sverige.

Begränsningar som i dag hindrar utvisningar vill de ”se över”, till exempel den regel som säger att den som har varit i Sverige och haft uppehållstillstånd i minst fyra år bara kan utvisas om det finns synnerliga skäl. Att utvisningarna ses som ett självändamål ligger som en underton i hela Maria Malmer Stenergards och Henrik Vinges presskonferens den 15 december.

Sverigedemokraten Henrik Vinge är nämligen med, vid ett podium som det står Regeringen på, trots att han inte är minister utan bara gruppledare i riksdagen för det parti som regeringen lyder under. Men Maria Malmer Stenegard behöver han inte vakta, hennes politik passar in.

Ämnet för pressträffen är just återkallande av uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Retroaktivt. Vi sa att du fick jobba, men nu får du inte det längre. Vi sa att du skulle få stanna, så du kämpade hårt för att få hit din familj, dina barn talar svenska, ni trodde att ni skulle leva ert liv här, men nu har vi ändrat oss. Just så.

Tanken är att de uppehållstillstånd och arbetstillstånd som utfärdas ska omprövas varje år. Inte bara för att man vill se om skyddet fortfarande behövs – varje år ska man också ompröva om det verkligen behövdes när det gavs.

Det är bisarrt att motivet till detta ska vara trygghet, när det så uppenbart är motsatsen. Den som har uppehållstillstånd i Sverige ska aldrig kunna vara trygg. Våra grannar, kolleger, klasskompisar, medpassagerare och andra medmänniskor och deras skäl för att befinna sig här ska granskas varje år. Och målet med granskningen är att kasta ut dem.

Regeringen säger sig vilja motverka ett skuggsamhälle, men vad som kommer att hända är att skuggorna blir djupare. Fler kommer att tvingas leva som papperslösa, och livet som papperslös kommer att bli hårdare. Det vore märkligt om inte många tvingades in i kriminalitet på kuppen.

Det är redan så svårt att få stanna i Sverige att tusentals stannar kvar trots utvisningsbeslut för att de inte kan återvända. För att bedömningen var hård och orealistisk eller för att de annars skulle tvingas lämna sina familjer, till exempel. Det är inte ett verk av Tidögänget, det har varit så i decennier, även om det har blivit hårdare sedan 2015. Nu blir det värre.

Tidöregeringens politik spelar på rädsla och kommer att ge fler anledning att leva i skräck. Inte bara den som kanske tänjde på sanningen i en intervju med Migrationsverket, utan också den vars asylskäl kan komma att ses på ett annat sätt ett annat år, av en annan tjänsteman, under en annan regering.