Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Granskning: Djurskydd fortsatt låg prioritet för svenska storbanker

      Djurskyddsfrågor har länge haft låg prioritet bland svenska bankers hållbarhetslöften. Det har dock skett en viss förbättring sedan 2020, visar Fair finance guides nya granskning. Men de stora bankerna med gigantiska tillgångar saknas i toppen.
    • Säporapport bakom skolnedstängning sågas av forskare

      I maj meddelade Skolinspektionen att de stänger ned den muslimska friskolan Framstegsskolan i Rågsved i Stockholm. Beslutet byggdes på en Säporapport med konspiratoriska påståenden om Muslimska brödraskapet, hemliga agendor och påstådda terrorstämplar som förvånar forskare.
    • Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna.
      Zoom

      Säporapport bakom skolnedstängning sågas av forskare

      I maj meddelade Skolinspektionen att de stänger ned den muslimska friskolan Framstegsskolan i Rågsved i Stockholm. Beslutet byggdes på en Säporapport med konspiratoriska påståenden om Muslimska brödraskapet, hemliga agendor och påstådda terrorstämplar som förvånar forskare.

      – Om jag inte hade haft den forskarbakgrund jag har, att jag studerat och forskat kring Muslimska brödraskapet så skulle jag ha blivit mörkrädd. Jag skulle bli rädd för i princip alla muslimska ledargestalter i Sverige. Det här visar ytterligare att vi har ett samhällsklimat där man exotifierar och misstänkliggör muslimer. Det är synd att Säpo av alla myndigheter har fallit i den gropen, säger Emin Poljarevic.

      Emin Poljarevic är docent i religionssociologi och universitetslektor i islamisk teologi och filosofi vid Teologiska institutionen på Uppsala Universitet. Han har fått ta del av den Säporapport som legat till grund för att återkalla skoltillståndet på Framstegsskolan i Rågsved.

      "Säpos yttrande väger tungt"

      – Ja, man kan säga att Säpos yttrande vägde tungt och det framgår i själva besluten, säger Agnes Gidlund, pressekreterare på Skolinspektionen.

      Det var den 5 maj som Skolinspektionen meddelade att de återkallar Framstegsskolans tillstånd att bedriva skolverksamhet då skolans ägare inte bedöms som lämplig. Samtidigt meddelades att Imanskolan i Uppsala får sitt tillstånd återkallat, även i det beslutet var en rapport från Säpo avgörande.

      ”Säkerhetspolisen har den 24 mars 2022 inkommit med ett yttrande till Skolinspektionen avseende stiftelsen. Av det framkommer bland annat att stiftelsen är en verksamhet där Säkerhetspolisen bedömer att barn riskerar att utsättas för radikalisering genom att vistas i en miljö som förespråkar enklavisering av samhället istället för respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar”, skriver Skolinspektionen i sitt beslut om Framstegsskolan.

      Flera medier har skrivit om beslutet. Bilan Osman på ETC fick dock ut Säpos yttrande som ligger till grund för beslutet. I en artikel kallar hon yttrandet för ”svepande”. Att Säpo nu blivit en del av en debatt i Sverige som drivits av ett ”litet gäng debattörer” och som gjort Muslimska brödraskapet till en organisation som fyller rollen som ”boven i alla föreställningar om läskiga islamister som infiltrerar samhället inifrån”.

      Syre har också tagit del av Säpos rapport angående Framstegsskolan och i den pekas de som sitter i Framstegsskolans styrelse ut som kopplade till en rörelse som först startade i Egypten – Det Muslimska brödraskapet. För att leda påståendet i bevis pekas också en rad muslimska organisationer i Sverige, som ägarna tidigare har haft uppdrag i, ut som närmast frontorganisationer till Muslimska brödraskapet.

      Saknar belägg i forskningen

      Emin Poljarevic är docent i religionssociologi och universitetslektor i islamisk teologi och filosofi vid Teologiska institutionen på Uppsala Universitet
      Emin Poljarevic är docent i religionssociologi och universitetslektor i islamisk teologi och filosofi vid Teologiska institutionen på Uppsala Universitet. Foto: Pressbild/Uppsala univeristet

      Den bakomliggande agendan dessa ska drivas av beskrivs som en strävan att införa ”totalitär islamistisk ideologi som är oförenlig med svenska demokratiska värderingar” som det står i Säpos rapport.

      Säpos belägg på Framstegskolans ägares agenda kan kokas ned till påstått samröre med Muslimska brödraskapet i Egypten och enskilda citat som kan tolkas som stöd för tv-predikanten Yusuf al-Qaradawi.

      ”NN är enligt forskare att betrakta som representant för MB (Muslimska brödraskapet, red.anm) ideologi i Sverige” skriver Säpo bland annat.

      Det finns inga direkta bevis eller konsensus kring om att Muslimska brödraskapet ens är verksamma i Sverige.

      – Först och främst måste man ställa sig frågan om muslimska brödraskapet på något sätt är etablerade i västvärlden? Jag har inte sett någon muslimsk organisation i Europa som uppger att de är eller tillhör Muslimska brödraskapet. Sedan finns det enstaka individer som varit kopplade till Muslimska brödraskapet och som flyttat till Europa. De har i sitt samhällsengagemang startat upp organisationer på 60- och 70- och 80-talet. Betyder det att dessa organisationer är Muslimska brödraskapet? Menar man att det räcker för att säga att en organisation är Muslimska brödraskapet, så blir ju nästa fråga vad innebär det? Och vad gör dom?, säger Emin Poljarevic.

      Det är Säpos beskrivningar av Muslimska brödraskapet och säkerhetspolisens påståenden om Muslimska brödraskapets inflytande i Sverige som Emin Poljarevic menar saknar stöd i forskningen.

      Säpo presenterar karikatyrer

      al-Qaradawi är en av världens kändaste sunni-muslimska teologer. Han har ett tv-program på al-Jazeera som följs av tiotals miljoner. Samtidigt är al-Qaradawi kontroversiell. Han har gjort en rad grova antisemitiska utspel och har under 2000-talet legitimerat självmordsbombningar i Israel. Sedan 2009 har han dock fördömt självmordsattacker i Israel. Samtidigt ses han som reformist i flera teologiska frågor.

      Säpo presenterar al-Qaradawi som Muslimska brödraskapets chefsideolog. De tar upp att han hyllat Förintelsen, stödjer självmordsattacker mot civila och anser att icke-troende ska straffas med döden. De hävdar även att Al-Qaradawi för att uppnå Muslimska brödraskapets ”mål” om ett ”globalt kalifat byggt på sharialagar” anser att ”lögner kan vara nödvändiga”.  Att Qaradawi skulle mena att icke-troende ska straffas med döden och att han uppmuntrar till lögner, menar Poljarevic påminner mer om antimuslimska narrativ än fakta.

      – Det är snarare en karikatyr som Säpo presenterar som inte stämmer överens med majoriteten av den samtida västerländska forskningen på området. Västeuropeiska och amerikanska forskare ser i huvudsak på al-Qaradawi som en moderat muslimsk teolog, trots en del konservativa uttalanden.

      – Det finns de som menar att han är extrem eftersom han tidigare godkänt våldshandlingar. Men man måste sätta hans uttalanden i ett bredare sociopolitiskt sammanhang. Till exempel, de israeliska tidningarna Times of Israel, Jerusalem post och Haaretz har en mer realistisk beskrivning av al-Qaradawi än vad Säpo presenterar i den korta skrivelsen.

      Om Muslimska brödraskapet skriver Säpo: ”Säkerhetspolisen bedömer sedan 2018 inte längre Muslimska brödraskapet som en terroristorganisation. Detta då organisationens mål om ett världsomspännande kalifat byggt på sharia, inte främst ska uppnås med hjälp av våld”. Säpo menar att Muslimska brödraskapets strategi i västvärlden bygger på ”segregation och enklavisering” och att motverka assimilering i ”västerländsk kultur”. Poljarevic säger:

      – Mig veterligen är inte Muslimska brödraskapet terrorstämplat någonstans i västvärlden, EU och FN inkluderat. Å andra sidan har Saudiarabien, Arabemiraten och Syrien terrorstämplat organisationen. Det är ett mycket märkligt påstående.

      Men även påståendet om Muslimska brödraskapets strävan efter det ”världsomspännande kalifatet” saknar stöd i forskningen.

      – Någon behöver några kurser i religionsvetenskap, för att få ett bättre grepp på hur islam artikuleras och yttrar sig in en mångfacetterad social rörelse som muslimska brödraskapet ändå är. Det tar tid, men jag tror inte att den här typen av förenklingar gör landet säkrare. Premissen för många av dessa antaganden är simpelt uttryckt missvisande, för det andra, reduceras komplexiteten till den graden att det blir en karikatyr av mycket komplexa fenomen. Muslimska brödraskapet kan beskrivas som ett modernt socioreligiöst fenomen i ett flertal länder i MENA regionen, inte bara en organisation.

      Hade Säpos rapport fått godkänt om det varit en uppsats som lämnats in till dig?

      – Nej, absolut inte, den här hade jag underkänt. Det kanske har att göra med att inom akademin så jobbar vi forskningsetiskt med öppna källor och ingen hemlig bevisning. Hursomhelst, här behövs mer kompetens när det gäller att förstå religionsvetenskapliga och sociologiska processer överlag och när det gäller islam och islamisk aktivism.

      En kritiserad rapport som beställts av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap används som underlag i Säpos yttrande om att stänga ned skola
      En kritiserad rapport som beställts av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap används som underlag i Säpos yttrande om att stänga ned skola. Foto: Pressbild.

      Uppgifter från kritiserad MSB-rapport

      I Säpos rapport används flera formuleringar och påståenden som starkt liknar dem som framfördes 2017 i en rapport om Muslimska brödraskapet som Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, hade beställt. Säpo hänvisar också till den rapporten i sitt yttrande till skolinspektionen. När MSB-rapporten publicerades väckte den stark kritik, inte minst av 22 av Sveriges främsta islamforskare som gemensamt skrev kommentaren ”Undermålig forskning i svensk myndighetsrapport”.

      ”Som svenska islamforskare har vi reagerat på rapportens innehåll och utförande. Rapportens utgångspunkt är att den islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet är etablerad i Sverige som en enhetlig och organiserad, men hemlighetsfull, kraft och ett ´andligt brödraskap´, med tydlig politisk agenda, samt att den företräds av en rad namngivna organisationer och personer. Detta är påståenden för vilka det inte anförs något empiriskt stöd. Det saknas helt enkelt källhänvisningar för avgörande uppgifter.”

      Nu har alltså MSB-rapporten letat sig in till Säpo och används för att stänga ned skolor. Skolinspektionen uppger att de aldrig själva besökt Framstegsskolan för att skapa sig en bild om den påstådda enklaviseringen och ”islamiseringen”.

      Skolinspektionen menar att de inte har någon anledning att ifrågasätta en annan svensk myndighet som Säpo.

      – Vi har ingen underrättelsetjänst hos oss. Vi får uppgifter och då tittar vi på dem och gör en egen bedömning, men vi ifrågasätter ju inte deras uppgifter.

      Och ni åker inte heller till skolan och pratar med lärare och elever till exempel?

      – I och med att vi tittar på huvudmannen gör vi inte det. Då tittar vi på den som driver skolan och om den här få driva skola eller inte. I det här fallet har vi kommit fram till att vi inte tycker det, säger Agnes Gidlund, pressekreterare på Skolinspektionen.

      Skolinspektionens beslut om att stänga Framstegsskolan har överklagats och den 9 juni meddelade förvaltningsrätten att beslutet att stänga skolan inte längre ska gälla i avvaktan på dom. En så kallad inhibition.

      I en artikelserie på ETC avslöjar Bilan Osman hur rapporten på MSB och andra svepande anklagelser om kopplingar till Muslimska brödraskapet påverkat en rad muslimska organisationer och muslimska företrädare i civilsamhället.  

      Säpo kommenterar

      På fredagseftermiddagen får Syre svar från Säpos presstjänst via mejl. Säkerhetspolisen svarar bland annat på om det stämmer att de betraktat Muslimska Brödraskapet som en terroristorganisation innan 2018. Något som vore närmast världsunikt.

      ”Sverige eller Säkerhetspolisen gör inga andra klassificeringar av organisationer eller individer än EU:s eller FN:s terrorklassificeringar. När det gäller vilka operativa löpande bedömningar som Säkerhetspolisen gör av företeelser, organisationer eller individer, utifrån arbetet med att avfärda eller bekräfta tillgänglig underrättelseinformation, är det inget vi har möjlighet att berätta om närmare.”
       
      Säpo skriver också i sitt mejl till Syre;

      ”Övriga frågor berör antingen vår operativa verksamhet, vilken vi inte har möjlighet att prata om, eller uttalanden från andra om vårt yttrande. Skolinspektionen har efterfrågat yttrandet från Säkerhetspolisen och hur det fortsatt hanteras är en fråga för den myndigheten. Säkerhetspolisen har, utöver det som offentligt redovisats i yttrandet, inte möjlighet att ytterligare kommentera ärendet.

      Vi har förståelse för att vårt arbete och våra bedömningar väcker intresse. Inte minst då det är en komplex fråga som berör många olika individer och kan innebära stora konsekvenser för de inblandade. Det kräver väl underbyggda beslut och Säkerhetspolisens bedömningar baseras därför på en omfattande mängd information, där vi kontinuerligt arbetar med att bekräfta eller avfärda de uppgifter vi får in.”