I dag inleds ännu en virtuell upplaga av World economic forum i Davos och i samband med detta släpper också Oxfam sin årliga ojämlikhetsrapport. Inför årets forum talas om hållbarhet och inkludering, liksom de utmaningar som uppstått till följd av pandemin. Enligt Oxfam-rapporten befinner vi oss ”i en ojämlikhetskris som skördar 21 000 människoliv per dygn – en människa dör var fjärde sekund”, och poängterar vikten av genomgående systemförändringar och en radikal omfördelningspolitik.

Ojämlikheten yttrar sig på flera sätt, konstaterar rapporten. Det handlar om hungersnöd, brist på sjukvård, orättvis distribution av covid-vaccin, utsatthet vid extremväder och könsbaserat våld. Sedan pandemins början lever ytterligare 160 miljoner människor i fattigdom, samtidigt som en ny miljardär har skapats var 26:e timme och den samlade förmögenheten hos världens tio rikaste män har fördubblats.

Beskatta de superrika

Siffran 21 300 dödsfall dagligen är enligt Oxfam ”en högst försiktig beräkning av dödsfall som ett resultat av hunger i en värld full av resurser, bristande tillgång till hälsovård i fattiga länder och könsbaserat våld som upplevs av kvinnor som grundar sig i patriarkala strukturer”. Man har i beräkningen också tagit med dödsfall som är resultat av klimatförändringarna i länder med utbredd fattigdom.

För att åtgärda den extrema ojämlikheten föreslår Oxfam en rad åtgärder: Alla regeringar bör omgående beskatta de vinster som gjorts av de rikaste under den rådande pandemin, och använda dessa resurser för världens bästa. Vidare bör regeringar investera i en bättre vård och utbyggda sociala skyddsnät, samt öka finansieringen till preventiva åtgärder för att stoppa könsbaserat våld. Man bör också se över de egna lagstiftningarna så att dessa inte främjar ojämlikhet i sin utformning, det vill säga upphöra med könsförtryckande lagstiftning eller lagstiftning som underminerar arbetares rätt till facklig organisering och till strejk. Det krävs också ett slut på de monopol och patent som hindrar att alla får tillgång till vaccin.

Nu står ledarna i framför allt den rika världen inför ett val, konkluderar rapportförfattarna. De kan välja en våldsam ekonomi där miljardärers förmögenheter växer medan stora delar av övriga världen sjunker djupare ned i fattigdom, eller så kan de välja en ekonomi som centreras kring jämlikhet. Det återstår att se om deltagarna i World economic forum hörsammar uppmaningen.

Läs mer: 

Oxfam: Rika världen tar hälften av vaccinet

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

”Regeringens biståndsstopp visade sig bara vara tom symbolpolitik”, säger Johansson i ett sms till TT och tillägger att han hoppas att det nu är slut på ”misstro och felaktigheter”.

Han hoppas att biståndet kan återupptas ”så fort som möjligt”.

”Fortsatt stopp för biståndet skulle bara spela Hamas i händerna, eftersom det skulle innebära att de demokratiska krafterna i det palestinska samhället försvagas.”

Biståndsminister Johan Forssell (M) skriver i en kommentar att Sidas rapport nu ska analyseras.

”Det är prioriterat för regeringen att svenska skattepengar används på rätt sätt. Vi ska därför nu noggrant analysera och utvärdera innehållet för att bedöma om det finns utestående frågor som behöver kompletterande underlag.”

Rapporten publicerades på onsdagen och visar att den anti-genusrörelse som under flera år vuxit sig stark globalt även nått Sverige.

”Centralt i denna rörelses världsuppfattning är att feminism, kvinnors rättigheter och hbtq-personers rättigheter är ett hot mot ett säkert och tryggt samhälle byggt på traditionella värderingar”, konstaterar Kvinna till kvinna i ett pressmeddelande.

Rapporten bygger på en enkät där 458 kvinnorätts- och hbtqi-rättsaktivister i 67 konfliktdrabbade länder fått beskriva om och i så fall hur de upplever att deras möjligheter att arbeta begränsas.

I enkäten svarar drygt 75 procent att de utsätts för hat och hot. När Kvinna till kvinna gjorde motsvarande kartläggning 2021 var siffran cirka 60 procent. Den här gången är det också fler som rapporterar att deras familjer dras in i hoten och trakasserierna.

– Vi har sett en negativ utveckling under flera år nu vad gäller kvinnorätts- och hbtqi-aktivisters säkerhet, men årets kartläggning visar en skrämmande ökning. 3 av 4 aktivister säger att de tar emot hot och hat för sitt engagemang, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till kvinna, som nu ser att de argument som används globalt av antigenus-rörelsen även hörs i den svenska debatten.

Det innebär att även svenska feminister och hbtq-rättsaktivister är mer utsatta för orkestrerat hat och hot än tidigare, något som enligt Kvinna till kvinna bekräftas av forskare. Som exempel nämns att hbtqi-rörelsen påstås syssla med ”politisk indoktrinering” genom sagostunder med dragqueens och pridefestivaler, och att barn måste skyddas från detta. En retorik som alltså känns igen från den internationella arenan.

– Över hälften av de tillfrågade aktivisterna, 58 procent, säger dessutom att det är deras egna regeringar som står bakom hot och trakasserier – ofta understödda av anti-genusaktörer, säger Petra Tötterman Andorff.

Det är nära en fördubbling jämfört med 2021, och en utveckling som enligt Kvinna till kvinna inte syns i Sverige.