Vidsträckta stränder, kristallblått hav och lata dagar i solstolar en halv värld bort. Det väntar många svenskar i vinter – även om resebolagen vittnar om att många skjuter upp resan på grund av virusvarianten omikron.
Semesterns baksida är utsläppen av växthusgaser, särskilt som svenskarna flyger fem gånger mer än det globala genomsnittet. Men genom klimatkompensation försöker många reseföretag komma runt den skam och ångest som vissa förknippar med flygresan.

"Viktig signal"

Det innebär att de försöker kompensera utsläppen som uppstår på resan genom att betala pengar till projekt som gör klimatnytta på andra platser, exempelvis genom investeringar i trädplantering, vindkraft och energieffektivisering i utvecklingsländer.

– Det är i dag viktigt för företag att signalera att de tar klimatfrågan på allvar och att produkten kan konsumeras med gott samvete eftersom den är klimatkompenserad, säger Eva Lövbrand, biträdande professor vid Tema miljöförändring på Linköpings universitet.

– Men klimatkompensation minskar inte halterna koldioxid i atmosfären, utan neutraliserar bara de växande utsläppen. I bästa fall blir det ett nollsummespel.

Omstridd åtgärd

Klimatkompensation är omdebatterat. Fungerar det som det är tänkt kan det bidra till grön teknik och energiomställning i utvecklingsländer. Men en vanlig kritik är att det handlar om ”greenwashing”, att åtgärderna inte genererar utlovad klimatnytta eller tar fokus från det verkliga problemet: att växthusgasutsläppen måste minska dramatiskt om det ska gå att bromsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet.

– En flygresa tur och retur inom Europa genererar omkring ett ton koldioxid per person. Det är ungefär vad vi har att röra oss med per capita och år om vi ska hålla oss under 1,5 graders global uppvärmning, så ekvationen går inte ihop med klimatmålen, säger Lövbrand.

Men hon framhåller att den enskilda flygresan inte är det stora problemet sett till utsläppsmängd – utan produktionen och konsumtionen av fossila bränslen.

– Det behövs en strukturomvandling i alla samhällssektorer. I Sverige är det storindustrierna som släpper ut mest och där de stora vinsterna i omställningen finns att hämta.

– Men det finns en fara i att klimatkompensation gör att konsumenten invaggas i tron att det går att fortsätta konsumera som vanligt. Vi måste alla ta ansvar för vårt klimatavtryck, i synnerhet i den rika delen av världen, och det kan innebära att vi helt enkelt får avstå från den där flygresan.

Växande intresse

Det är inte bara resebolag som klimatkompenserar – det görs av såväl länder som företag och enskilda individer. Och intresset växer snabbt i takt med att allt fler stater och bolag sätter ambitiösa mål om att bli klimatneutrala genom noll nettoutsläpp av växthusgaser inom en relativt snar tidshorisont.

– Världen kan inte klimatkompensera sig ur klimatproblemet. Alla som sätter nettonollmål behöver i första hand prioritera arbetet med att minska utsläppen i den egna värdekedjan, säger Kenneth Möllersten, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet.

– Men när de nått så nära noll de kan inom rimlig tid kommer de säkert att ha en del utsläpp kvar, alla är inte så lätta att bli av med. Då kan de välja att klimatkompensera för att kunna hävda att de har nått ner till nettonoll.

Det finns flera internationella initiativ som arbetar med att ta fram ramverk och standarder som är tänkta att öka förutsättningarna för ett bra slutresultat när det gäller klimatkompensering, enligt Möllersten.

– Det ska möjliggöra en bra balans mellan ett ambitiöst arbete med att minska de egna utsläppen och klimatkompensationen och göra det enklare att välja bra utsläppskrediter. Det är ett första steg som måste tas för att skapa ordning och reda i branschen.

Inte hållbart

När det gäller användarsidan har Konsumentverket konstaterat att det kan vara svårt för kunder att förstå och få insyn i företagens klimatåtgärder.

– Företag måste vara tydliga med hur stora deras utsläpp är, hur mycket de klimatkompenserar och med vad. Men även när det gäller kommunikation och marknadsföring tas det nu fram riktlinjer genom internationella initiativ, säger Möllersten.

– Men det är inte hållbart om alla fortsätter att flyga lika mycket som förut, bara det klimatkompenseras. Det kommer att krävas beteendeförändringar.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

De svåra översvämningarna i Somalia har krävt närmare 100 dödsoffer, enligt landets regering. Knappt två miljoner invånare påverkas direkt av de häftiga regnväder och påföljande störtfloder som drabbat landet den senaste tiden.

Nationellt nödläge är utlyst i Somalia med knappt 13 miljoner invånare. 700 000 invånare har tvingats lämna sina hem, och delar av avgörande infrastruktur som broar har förstörts.

Landet hade redan problem med brist på föda efter en omfattande torka. Krisen förstärks när stora delar av jordbruksmark ligger under vatten.

Regnvädrens omfattning förstärks av väderfenomenet El Niño som väntas pågå fram till i april.

Även Kenya och Etiopien har drabbats av svåra översvämningar.

Copernicus, EU:s observationssystem för global miljöövervakning och säkerhet, skriver om årets ozonhål i ett pressmeddelande

Ozonhålets yta minskade som det brukar i början av oktober, men växte sedan mot slutet av månaden och har bibehållit en storlek på 15 miljoner kvadratkilometer och väntas minska först en bit in i december.

Ozonhålets ovanligt långa varaktighet motsvarar den observerade trenden de senaste tre åren. Från och med 2020 har ozonhålen stängts betydligt senare än tidigare, i mitten eller slutet av december.

Förklaringen är kallare temperaturer i stratosfären och en stark polarvind som håller i längre. Vattenånga från undervattensvulkanen Hunga-Tonga i Stilla havet, förändringar i vindmönstret på södra halvklotet och klimatförändringar kan ligga bakom den starka polarvinden, skriver Copernicus.

Ozonlagret skyddar jorden från skadlig solstrålning. Hålet uppstår varje år under södra halvklotets vårsäsong mellan augusti och oktober. Ozonhålet stängs vanligtvis i slutet av november, då temperaturen högt upp i stratosfären börjar stiga och polarvirveln försvagas.