Radar · Migration

Forskare: Regeringens integrationssatsning kan få negativa effekter på arbetsmarknaden

Under en pressträff i förra veckan presenterade integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) regeringens förslag för att bryta segregationen.

Nyligen meddelade integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) att regeringen vill avskaffa lagen om eget boende, ebo, som gett nyanlända möjlighet att välja bostad under asyltiden. Men beslutet kan medföra negativa, om än kortsiktiga, effekter på arbetsmarknaden, enligt Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi.

Det var under en pressträff i tisdags som Anders Ygeman (S) meddelade att regeringen vill avskaffa lagen om eget boende, den så kallade ebo-lagen. Lagen infördes 1994 i syfte att ge asylsökande möjlighet att bo hos vänner och anhöriga under asyltiden, istället för att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden. Under tiden fick de behålla dagersättningen. Men många fler än vad den dåvarande regeringen förutsåg valde istället att söka sig till egna boenden, inte sällan i områden där det redan finns många asylsökande och nyanlända. Regeringen menar därför att lagen bidragit till segregation och ojämlikhet.

– Ofta har de asylsökande bosatt sig i områden med stora socioekonomiska utmaningar i storstadsregionerna. Det har försvårat integrationen, sa Anders Ygeman (S) under tisdagens pressträff.

”Bostadsbrist där jobben finns”

Men enligt Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, finns det en risk för att ett avskaffande av ebo-lagen kan få negativa arbetsmarknadseffekter, bland annat på grund av att det ofta råder bostadsbrist i de regioner där det finns arbeten, men också för att nyanlända har lättare att hitta ett första jobb med hjälp av sina landsmän och deras nätverk.

– Vad som är centralt om man ska avskaffa ebo-lagen är att man måste veta vad alternativet är. Vi har förvisso i dag mer förfinande metoder för att utplacera folk i dag än tidigare, till exempel genom algoritmbaserade metoder, men grundproblemet kvarstår att det råder stor bostadsbrist på de platser där de flesta jobben finns, säger Henrik Andersson i en intervju med Arbetsvärlden.

Men han tillägger också att det är en viktig förutsättning att lära sig språket för att etablera sig på arbetsmarknaden, och att det finns evidens som pekar på att just språkinlärningen blir svårare om man bor i ett bostadsområde med många landsmän. Att avskaffa ebo-lagen kan därmed få en önskad positiv effektiv på den etniska bostadssegregationen, enligt Henrik Andersson.

– Sedan är kanske inte arbetsmarknadsutfallet den fråga som är mest prioriterad av regeringen i det här fallet, utan det handlar kanske snarare om att avlasta kommuner med hög segregation. Men om man vill att åtgärden ska leda till jobb måste man vara väldigt noggrann med exakt hur utplaceringen av nyanlända ska se ut, säger han till Arbetsvärlden.

Utredning klar till hösten

Som ett första steg i att avveckla ebo-lagen enligt det beslut som fattades under S-kongressen i höstas, ska regeringen genom ett tilläggsdirektiv ge i uppdrag åt utredningen ”Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande” att undersöka vilka åtgärder som avvecklingen av lagen kan komma att kräva. Det skulle enligt Anders Ygeman (S) exempelvis kunna röra sig om åtgärder som avskaffande av dagersättning för den som väljer att inte bo på Migrationsverkets boenden.

Utredningen ”Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande” tillsattes i september i fjol med uppdraget att föreslå hur en skyldighet för asylsökande att bo på Migrationsverkets boenden under asyltiden kan utformas.

Tilläggsdirektivet ska enligt regeringen beslutas i början av året och utredningen ska enligt planerna vara klar till hösten.