Möjligheten att placera ett nyfött barn i kö till en populär friskola kan försvinna. Regeringen vill ta bort kötid som urvalsgrund.
– Regeringen har i dag fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag som syftar till att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Vi för in i skollagen att huvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning för elever på sina skolor, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vid en pressträff.
– Det är hög tid att vi stoppar paxningen genom att avskaffa köer till fristående skolor, säger Lina Axelsson Kihlblom.
Vid pressträffen redogör skolministern för de olika urvalsgrunder som ska gälla till fristående skolor, där syskonförtur, geografiskt baserat urval och förtur för elever som är i behov av särskilt stöd annars har särskilda skäl är några exempel. Däremot ska inte kötid få vara en urvalsgrund, enligt regeringens förslag.
"Pusselbit saknas"
– Tanken var att vi också skulle ha ett förslag om ett gemensamt skolval, men på grund av att M, KD och SD:s budget röstades igenom av riksdagen så är det inte fullt möjligt i dag. Vi kommer att återkomma om den saken, säger Lina Axelsson Kihlblom.
– Det saknas därför tyvärr en pusselbit för att få till ett skolval som är mer rättvist och framförallt öppet för alla.
För ett par år sedan föreslog en av regeringen beställd utredning att hela kösystemet till friskolor skulle slopas, till förmån för lottade eller kvoterade platser till eftersökta skolor. Att kunna låta ett barn köa redan från födseln, eller i flera år, stänger ute barn som är födda sent på året. Det stänger också ute barn vars familj är ny på orten och barn vars föräldrar inte är insatta i skolvalssystemet, var argumenten.
Till bilden hör också att friskolor kritiserats för att ”sålla” bland sökande elever, och/eller att ha otydliga urvalsregler. När Skolinspektionen granskade 30 friskolor fick 24 av dem kritik för just vaga urvalsgrunder. Dessutom fann Skolinspektionen att mer än hälften av skolorna frågade efter mer information än vad de har rätt till i ansökningsformuläret – till exempel om eleven har ett annat modersmål än svenska eller om den fått specialpedagogiska insatser.
