Radar · Nyheter

En del av EU:s migrationspolitik löst – svåra delar återstår

EU:s kvotflyktingsystem kommer att inordna sig i det internationella system som redan finns för kvotflyktingar.

Under torsdagen kom EU-parlamentet och medlemsländerna i rådet överens om att godkänna en lag om ett enhetligt europeiskt kvotflyktingsystem. Malin Björk (V) som varit huvudförhandlare i frågan är nöjd, samtidigt som hon oroar sig för vad resten av migrationsförslagen som EU nu diskuterar kan komma att innebära.

– Det känns fantastiskt att vi äntligen rott i hamn det här förslaget. Det är den enda EU-lagen som öppnar upp för en laglig och säker väg för människor som söker skydd i Europa, säger EU-parlamentariker Malin Björk (V).

Hon har jobbat på förslaget sedan 2016, och sedan dess har diskussionerna om detta och flera andra migrationsförslag gått heta inom EU. 2020 kom EU-kommissionen med ett förslag på en ny migrationspakt som ska skapa en gemensam migrationspolitik i EU. Men länderna har fortfarande inte kunnat enas om en gemensam väg framåt.

Frågorna har återigen tagit fart efter en tids häftiga diskussioner mellan Italien och Frankrike om vilka länder som ska eller borde ta emot de migranter som kommer över Medelhavet. Det i sin tur har lett till en rad extrainsatta möten på ministernivå om migrationsfrågorna. 

Vilja att komma framåt

Att en del i pusslet nu blivit godkänt av de olika EU-institutionerna tror Malin Björk handlar om en vilja att komma framåt. Det faktum att den nuvarande EU-kommissionen och EU-parlamentet har drygt ett år kvar av sin mandatperiod påverkar säkerligen också. 

– Från parlamentets sida så har nog många känt att det varit så mycket dåliga nyheter på sistone att det behövdes ett lagförslag i rätt riktning. Det är visserligen bara en liten del i pusslet, men det visar ändå att EU inordnar sig i det globala regelverket kring internationella kvotflyktingar, säger hon.

Kvotflyktingar är de personer som flytt sitt land och som FN:s flyktingorgan UNHCR utsett som extra utsatta och i behov av få flytta till ett annat land. De har rätt till en säker resa till mottagarlandet. Malin Björk konstaterar att det är viktigt att EU nu genom överenskommelsen erkänner det internationella system som redan finns uppbyggt, och inte skapar något eget.

– EU:s ramverk kommer att ingå i det globala ramverket, med samma kriterier, samma standard och med UNHCR som väljer vem som anses som kvotflykting. Det är viktigt, så vi inte förstör nuvarande system, säger hon.

Oro för kommande migrationsförslag

Hon och vänsterpartiet är dock oroliga för att andra delar av det som nu diskuteras bli EU:s gemensamma migrationspolitik kommer att gå i en allt annat än human riktning.

Ett exempel på sådana är att arbetet med att ersätta den så kallade Dublinförordningen och istället skapa en gemensam mekanism för hur migranter ska fördelas inom EU.

Men hon hoppas att torsdagens överenskommelse kan påverka de andra delarna i en mer solidarisk riktning.

– Det sänder en signal om att EU är på en bana mot flyktingsolidaritet. När Trump till exempel kom till makten så var bland det första han gjorde att slakta deras mottagande. Biden å sin sida återinförde det och toppade det jämfört med Obamas politik. Det blir en indikator på vilken typ av spelare man är. Vi i V kommer iallafall att jobba på för att man antar program som baseras på humanitära principer.

Apropå vilken spelare man vill vara har hennes förhandlingsteam skyndat på arbetet för att kunna bli klara innan det Tjeckiska ordförandeskapet i EU tar slut och ersätts av Sverige från och med den 1 januari.

– När vi fick reda på regeringskonstellationen så satte vi oss ner och försökte få till ett snabbt avslut. Det finns inget förtroende för att det skulle lösas under det svenska ordförandeskapet.