– Det känns helt overkligt och surrealistiskt faktiskt. Det är svårt att förstå hur fort det har gått. Jag visste det ju någonstans att det skulle gå åt detta håll, men att SD får igenom allting och orkestrerar hela scenariot… De styr precis allt. De sitter inte i regeringen, men har inte gjort en enda kompromiss, säger Kinna Skoglund, medgrundare till nätverket Vi står inte ut!

Då hon sedan många år engagerat sig för ensamkommande och en humanare flyktingpolitik är hon nu både oroad och rädd för vad som kommer att hända med denna grupp. Och inte bara dessa personer.

– Jag jobbar mycket med funkisfrågor och hbtqi-frågor. Jag är rädd att dessa grupper kommer att drabbas också, genom att politikerna går bakvägen lite grann. Sverigedemokraterna fick ju igenom A-kassan och i och med det kommer det bli svårt att få ihop budgeten. Och då måste man dra ner på någonting, kanske blir det folkbildning, kultur, public service. Det hade ju varit SD:s önskedröm. Att de inte själva behöver göra det utan att det blir en budgetfråga. För att ta det från invandringen kommer inte gå. Det är faktiskt inte så dyrt med invandring, det finns inte så mycket pengar att hämta där.

Det hon blev mest förvånad över under fredagens presskonferens var att Liberalerna kunnat gå med på alla punkter i Tidöavtalet.

– De har ju tappat bort sin själ, hela det man står för. Det såg ut som att Johan Persson nästan ville trolla bort sig själv. Är makten värd så mycket? Att vi får ett rasistiskt och nazistiskt parti som är med och styr. Jag visste att det kunde bli illa , men så här illa det är surrealistiskt. Man viker ner sig totalt.

"Hur kan det vara liberal politik?"

Hon är speciellt förvånad över att Liberalerna gått med på flera saker som partiet dessutom har ett kongressbeslut om att inte gå med på. Såsom att införa visitationszoner, inte begränsa anhöriginvandringen, inte röra biståndet eller antalet kvotflyktingar, samt att inte införa tiggeriförbud.

– Det har de ju beslutat att absolut, aldrig kompromissa om. Hur kan det vara liberal politik? Det är motsatsen till hela deras ideologi. Friheten för individen. Det är det som chockerar mig mest. Och för vad? För sitta i riksdagen? Är det självändamålet?

Hon berättar att hon känner flera Liberaler på samtliga nivåer och att det enligt dem diskuteras mycket i partiet just nu, att man inte alls är överens.

– Jag hoppas att några liberaler röstar rött på måndag. Det hade varit otroligt befriande om några ställer sig upp och säger att det gått för långt nu.

"Hur ska vi orka?"

I dagarna har hon haft krismöte med andra aktiva för att diskutera framtiden och hur de ska agera nu.

– Vi vågar inte tänka tanken vad som kommer hända nu med de grupper vi arbetar med. Inga permanenta uppehållstillstånd, inga spårbyten, en anhöriginvandring på minimum. Och vad kommer hända med de ensamkommande i vårt land som väntat på uppehållstillstånd i 7-8 år? Barnfamiljerna?

Med de omfattande förändringar som är på gång är hon rädd att de grupper som är utsatta idag kommer få det än svårare när det gäller att få stöttning.

– Jag tror det här kommer slå mycket mot civilsamhället. Vi som jobbar för mänskliga rättigheter, demokrati, hållbarhet… Vi kommer vara upptagna med att försvara det mest grundläggande:  yttrandefriheten, grundlagen. De som drabbas hårdast är de som är utsatta redan nu. Och vi som är aktiva kommer kanske inte ha den kraften, vi kommer behövas på så många ställen. Hur ska vi orka? Vi kommer få släcka bränder överallt. Jag hoppas att den ”tysta massan” inte kommer fortsätta att vara tyst. Vi måste bli fler och steppa upp arbetet och förhindra att demokratin börjar monteras ner!

"Kommer samla krafterna ännu mer"

Eva-Märta Granqvist, medgrundare till det nationella nätverket Nu är det nog! som kräver permanenta uppehållstillstånd för alla ensamkommande unga och de afghanska flyktingarna i Sverige, är också hon orolig för vad som kommer att hända nu. Samtidigt kommer hon inte ge upp kampen.

– Vi har inga som helst planer på att ge upp den här kampen. De som röstat på den här regeringen och nu yttrar sig på sociala medier – de utropar sig till segrare i det här valet på bekostnad av de allra mest utsatta – de säger till oss att det är ingen idé, släpp det här nu. Men vi kommer mobilisera i ännu högre grad, samla krafterna ännu mer. Därför att de här personerna har under de här åren blivit våra familjemedlemmar, våra skolelever, jobbarkompisar, idrottskamrater, församlingsmedlemmar och grannar. Vi tänker inte tysta se på när den svenska staten behandlar dem på det här sättet. Vi tänker inte tillåta det!

Håkan Stråge, initiativtagare till en outtröttlig Nu är det nog!-grupp i lappländska Malå, vars initiativ med svarta paraplyer Syre tidigare skrivit om, är inne på samma spår.

– Vi känner att det är viktigt att vi finns på plats med våra svarta paraplyer varje lördag utan uppehåll, vilket vi gjort nu i 1,5 år. Regeringsskiftet skapar rädsla och oro hos många som vi nu i civilsamhället måste hantera. Vi märker det tydligt här i Malå, skriver han i ett mail.

Eva-Märta Granqvist berättar att hon och många med henne får utstå en mängd nedsättande kommentarer på sociala medier, speciellt nu.

– De som tydligen är mest oroade av invandringen, det är vita, medelålders, kränkta, infödda svenska män. Det är de som hörs och syns i de här frågorna. Deras smutskastning har pågått länge och nu är den dessutom i en triumferande ton. ”Vad var det vi sa”, ”nu kan ni lägga ner”, ”dina afghaner” och så anspelar de återkommande på sex och privat ekonomisk vinning… Vi som arbetar med det här, oavlönat på vår fritid, är oftast kvinnor. Och de här ängsliga, infödda männen som ser unga manliga flyktingar som ett hot ser också pålästa, kunniga och välformulerade kvinnor som grupp som ett hot och smutskastar oss.

– Nu sanktioneras ju det här beteendet från högsta politiska ort. Det är ju drömmen för den här gruppen. Det var någon som kallade dem för skolgårdsmobbare och det tycker jag är en bra benämning. Nu har vita ,medelålders kränkta män – inte alla, det finns förstås normala infödda svenska män också – de har röstat fram en regering av övervintrade skolgårdsmobbare.

– Men vad blir det för samhälle som bygger på okunskap, ”manliga” känslor av rädsla, kränkthet, missunnsamhet, ilska och hat? Man kan inte styra ett land på den grunden.

– Samtidigt så är den här gruppen uppenbarligen tillräckligt stor för att ha röstat på att Sverige ska styras på de här grunderna. På invånarnas rädsla och misstro mot varandra. Och måltavlan är de svagaste i samhället. De som inte har någonting. Det är inte särskilt tufft eller manligt…

"Bygger bara upp det svenska skuggsamhället"

Enligt Nu är det nog! tros det finnas uppemot 7000 personer från Afghanistan i Sverige som antingen nekats uppehållstillstånd eller som fortfarande väntar på ett besked.

– De här personerna kan inte hyra hyra en bostad, ta körkort, starta företag, ta ett arbete, och de kan samtidigt inte tvångsutvisas till Afghanistan. Det är ju en jättetacksam grupp att ge sig på. De har hamnat i limbo och har ingenstans att ta vägen.

Men att presentera en lösning som bygger på att utvisa så många som möjligt, det är ingen verklig lösning, menar Eva-Märta Granqvist.

– På det viset bygger man ju bara upp det svenska skuggsamhället… Det som man varnar för bidrar man ju medvetet till. Man försätter dessa personer i limbo, hemlöshet, svält, undernäring, svartjobb, prostitution och i kanske kriminalitet, drogberoende och droghandel – och det till de här väljarnas förtjusning: ”vad var det vi sa?”.

Även Kinna Skoglund lyfter att denna politik inte leder till någon integration, utan snarare tvärtom.

– De pratar om att kämpa mot ett skuggsamhälle, men det kommer att bli precis tvärtom. De vill inte att dessa personer ska bli en del av vårt samhälle. De vill ha ut dem, och det kommer bara leda till större misstro och att dessa personer hamnar ännu längre ut. De tror att detta kommer minska brotten, men det kommer inte bli så. Inte om man trycker personer längre ner och sparkar på dem som redan ligger.

Både Eva-Märta Granqvist och Kinna Skoglund har fått ta emot många oroliga samtal dessa dagar. Eva-Märta berättar om en person som hon känner och som efter fyra års kämpande till sist fick tillfälligt arbetstillstånd.

– Därefter, under de senaste tre åren, har han studerat till undersköterska, skaffat egen lägenhet och fast jobb i äldreomsorgen där de skriker efter arbetskraft. Häromdagen sa han till mig, även om han emellanåt försöker skämta och hålla modet uppe, ska de ta allt ifrån mig nu? Utbildning, jobb, lägenhet? Är det tillbaks till ruta ett igen?

– Är det så vi ska behandla människor i Sverige, är min fråga?

Tidöavtalet går att läsa i sin helhet här.

Läs mer:

M, KD och L bildar regering med stöd av SD

Den som flyr hit blir aldrig trygg igen