Riksdagen antog under onsdagseftermiddagen de nya lagändringarna om utlandsspioneri med siffrorna 270-37. Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot.

De nya lagändringarna innebär att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri samt röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete, införs i brottsbalken samt tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen, vilket innebär en begränsning av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.

Den som obehörigen röjer ”hemliga” uppgifter som kan komma att skada Sveriges relation till andra stater eller mellanfolkliga organisationer, som exempelvis FN, Nato och EU, kan dömas till fängelse för utlandsspioneri i fyra år och grovt utlandsspioneri i upp till åtta år, enligt lagändringarna som antogs under onsdagen. Detsamma gäller om någon ”obehörigen tar befattning” med skrift, teckning eller föremål som innehåller sådana uppgifter.

Lagändringarna har kritiserats från många håll, inte minst av publicister och journalister som menar att det kommer att skada yttrandefriheten och medias möjlighet att granska oegentligheter och missförhållanden i exempelvis internationella insatser och samarbeten. Enligt kritikerna kan lagändringarna leda till att uppgiftslämnare drar sig från att överlämna information till media samt en osäkerhet bland journalister och publicister om vad som faller inom ramen för brottet.

”Orolig”

Vänsterpartiet har kontinuerligt varit emot lagförslaget och yrkade inför dagens votering, tillsammans med Miljöpartiet, att förslaget skulle vila i minst tolv månader. Riksdagsledamoten Jessica Wetterling (V) menar att lagändringarna riskerar att leda till självcensur hos både visselblåsare och journalister, när de träder i kraft i januari. Även om hon inte är särskilt förvånad över att riksdagen antog beslutet, är hon orolig för de konsekvenser som väntar, när Syre talar med henne efter voteringen.

– Jag hade såklart hoppats på att vi skulle få något gehör för vilandeförklaringen, men hade samtidigt inte jättestora förhoppningar. Det är ju ändå bred majoritet riksdagen som är för förslaget. Däremot är jag fortfarande lika orolig som innan över vilka följder det kommer att få.

Bland annat befarar hon att det kommer att påverka medier som håller på med granskning. Det finns en så kallad säkerhetsventil om straffrihet i de fall där gärningen anses vara försvarlig. Men det är svårt att på förhand veta vad som kan komma att bedömas som försvarligt, vilket riskerar att leda till självcensur, menar Jessica Wetterling (V).

– Den osäkerheten kommer att finnas, särskilt bland visselblåsare och journalister, som ju är journalister och inte jurister. Utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri är givetvis ett allvarligt brott. Risken att misstänkas för det, gör att man drar sig ifrån att göra viss journalistik och självcensurerar, säger hon.

Hon ser positivt på att alla partier är eniga om att lagen kan behöva ses över om den skulle påverka journalistiken negativt. Men å andra sidan, menar hon, är det nästan omöjligt att upptäcka vilka effekter lagen får.

– Troligtvis kommer vi inte att se någon effekt alls. Det är det som är problemet, det är väldigt sällan man får reda på granskande journalistik som aldrig publiceras.

Dessutom hade förslaget behövt ses över igen med tanke på att Sverige nu ansökt om Natomedlemskap, vilket inte var fallet när det bereddes, menar Jessica Wetterling (V).

MP och L har svängt

Miljöpartiet som i dag röstade emot lagändringarna, röstade för i våras. Liberalerna har svängt åt andra hållet. I våras var partiet emot förslaget. I dag röstade L-ledamöterna för. Detta trots att Liberalerna fortfarande uttrycker farhågor med lagändringarna.

– Det är ett uppenbart samhällsintresse att det ska finnas en ändamålsenlig straffrättslig reglering av spioneriliknande handlingar. Lika uppenbart är att det får konsekvenser för tryck-, yttrande- informationsfriheten, sa riksdagsledamoten Malin Danielsson under debatten som föregick voteringen.

”Vi kan råka illa ut”

Såväl Journalistförbundet som SVT och SR, samt den Internationella juristkommissionens svenska avdelning, har uttryckt oro över hur lagändringarna kan komma att påverka den granskande journalistiken och yttrandefriheten i Sverige. Även Svenska freds är oroliga över hur deras arbete kan komma att begränsas i och med de nya lagändringarna.

– Det känns som att det kan leda till ett minskat demokratiskt utrymme för oss. Vi granskar extremt känsliga saker, och det kommer att bli ännu svårare när vi gått med i Nato, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds.

Hon pekar bland annat på det svenska Natomedlemskapet och behovet av att granska hur det kan komma att påverka Sverige.

– Om det exempelvis kommer in kärnvapen på svensk mark, vem ska uppmärksamma det om inte vi gör det? Men om vi uppmärksammar det kan det klassas som ett hot mot rikets säkerhet och då kan vi råka illa ut, säger Kerstin Bergeå och fortsätter;

– Vi är oroliga för vår framtid.

Läs mer: 

Manifestation mot ny spionerilag – ”Folk har rätt att veta vad som händer”

Snart klubbas nya spionerilagen – ”Källskyddet kan ryka”