Radar · Politik

Sanktionskamp irriterar i EU

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel.

”Håll oss inte som gisslan”, manar andra EU-länder med tydlig adress till Ungern i kampen om nästa sanktionspaket mot Ryssland. Än finns ingen enighet om ett oljestopp.

I nästan två veckor har EU:s 27 medlemsländer misslyckats med att komma överens om det senaste sanktionspaketet från EU-kommissionen.
Tanken är framför allt att steg för steg stänga av den ryska oljekranen (om sex månader) och även bensinen (vid årsskiftet).

Ungern säger dock envist nej, med hänvisning till sitt stora beroende av rysk olja. Från övriga länder hörs nu allt ihärdigare maningar till Budapest om att tänka om.

– Vi kommer att kommas ihåg för de beslut vi tar nu. Därför är det viktigt att vi tar rätt beslut nu. Vi måste enas. Vi kan inte hållas som gisslan, konstaterade exempelvis Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på väg in till måndagens utrikesministermöte i Bryssel.

"Betalar miljoner"

Sanktionerna stod egentligen inte på dagordningen. Däremot diskuterade EU-länderna läget i Ukraina och konsekvenserna av den ryska krigföringen. Det skedde dessutom med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba som särskilt inbjuden gäst.

– Jag vill påminna om att varje dag så betalar europeiska länder miljoner euro till Ryssland för gas och olja som sedan används för att finansiera den ryska krigsmaskinen, sade Kuleba på väg in till mötet.

Efteråt konstaterade han att det ändå rör på sig – om än ganska långsamt.

– Det är bara ett land som fortsätter att blockera. Det är nu upp till EU att hitta hur man kan hantera det här landets oro, sade utrikesministern.

Klart på onsdag?

Enligt en diplomatkälla i Bryssel finns en viss förhoppning om en lösning i sanktionsstriden på onsdag, parallellt med att EU-kommissionen då ska presentera sina senaste förslag om hur EU-länderna ska göra sig fria från rysk energi.

Ungern väntas då ge med sig, mot löften om ekonomiska storsatsningar. Om det inte går lär EU-länderna tills vidare lyfta ut oljedelen för att åtminstone kunna besluta om övriga delar av sanktionspaketet.

Lunch med Balkan

Ett annat huvudämne på måndagen var relationerna till icke-EU-länderna i västra Balkan, vars utrikesministrar fanns på plats för att äta lunch med sina EU-kollegor.

Även här finns en tydlig irritation bland många EU-länder över att Nordmakedonien och Albanien fortsatt tvingas vänta på att börja förhandla om ett framtida EU-medlemskamp.

I det här fallet är det Bulgarien som sätter stopp, på grund av en infekterad strid om språk och historia med Nordmakedonien.

Litauiske Landsbergis höjer rösten.

– Förhandlingar med Nordmakedonien och Albanien måste inledas omedelbart. Inget land borde kunna sätta in sitt veto mot så strategiska beslut, sade utrikesministern i Bryssel.

Sverige och Finland deltog endast på ambassadörs- respektive statssekreterarnivå, med anledning av de pågående Natodebatterna på hemmaplan.

Fakta: Sjätte sanktionspaketet

Här är grunderna i EU-kommissionens förslag till ett sjätte sanktionspaket mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina.

* Fler personer läggs till på listan över personer som stoppas från inresa till EU och får sina eventuella tillgångar frysta. Enligt nyhetsbyrån AFP finns även rysk-ortodoxa kyrkans patriark Kirill med på listan.

* Storbanken Sberbank kopplas bort från det internationella transaktionssystemet Swift. Även ytterligare två banker berörs — MKB (Credit Bank of Moscow i internationell form) och Rosselchoz Bank (Russian Agricultural Bank), enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe.

* Tre ryska statliga tv-bolag förbjuds att sända i EU, även via kabel eller internet.

* Konsultbolag och ”spin-doktorer” i EU stoppas från att erbjuda sina tjänster till ryska företag.

* Importstopp införs för rysk olja, men först om sex månader. För bensin och raffinerade produkter först efter årsskiftet.

Fakta: I EU:s väntrum

Ukraina, Georgien och Moldavien har alla ansökt om EU-medlemskap med anledning av Rysslands krig i Ukraina. I första hand handlar det dock om att ens kunna acceptera länderna som officiella kandidatländer. Frågan utreds av EU-kommissionen som väntas komma med besked i juni.

Sedan tidigare för EU medlemskapsförhandlingar med Montenegro och Serbien sedan 2012 respektive 2014. Redan 2005 inleddes dessutom förhandlingar med Turkiet, som dock lagts på is på grund av den politiska utvecklingen i landet.

Även Albanien och Nordmakedonien har fått löfte om förhandlingar, men de har ännu inte kommit i gång. Bosnien-Hercegovina har i sin tur ansökt om medlemskap, men ännu inte fått status som kandidatland.

(TT)