Förra året fördubblades den tid det tar för mark- och miljödomstolarna att fatta beslut om en vindkraftsansökan. Det framgår av en ny sammanställning av handläggningstider för vindkraft beställd av Svensk Vindenergi.
Under perioden 2014 till 2020 tog det mark- och miljödomstolarna i genomsnitt ett år att fatta beslut om överklagade vindkraftsansökningar, men för de beslut som fattades under 2021 tog det nästan två år. De visar en rapport om handläggningstider för landbaserad vindkraft som gjorts av Westander Klimat och energi på uppdrag av branschorganisationen Svensk vindenergi.
– Det går snabbt, i normalfallet 2 år, att bygga vindkraft. Den tidsmässigt begränsande faktorn är tillståndsprocesserna – som riskerar att bromsa den nödvändiga elektrifieringen, klimatomställningen och frigörelsen från rysk gas och olja, säger Daniel Badman, vd på Svensk vindenergi i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten har det i genomsnitt tagit drygt fyra år från samråd till slutligt beslut, och om man utgår från tidpunkten då ansökan lämnades in tog det 26 månader innan beslut fattades i länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. För mark- och miljödomstolen tog det 12 månader att handlägga det överklagade ärendet och ytterligare 14 månader för att komma fram till ett beslut.
Dröjsmålen sker trots att EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv, artikel 16, anger att tidsspannet mellan ansökan och beslut i första instans får vara högst två år, skriver Svensk vindenergi.
– Den svenska implementeringen av EU-direktivet blev inte bra, eftersom det inte infördes någon tidsfrist. Regeringen bör snarast ändra förordningen, införa tidsfristen högst två år och låta tidsfristen omfatta all elproduktion och alla elnät, säger Daniel Badman.
Den nya statistiken i rapporten omfattar beslut i första instans för 281 ansökningar om landbaserad vindkraft sedan 2014.
Allt fler vindkraftsprojekt stoppas
Tidigare i år kom en rapport från Energimyndigheten som visade att allt fler vindkraftsprojekt stoppas. Lokala protester och att kommunen säger nej är vanliga orsaker.
Rapporten från Energimyndigheten visade att knappt hälften av alla vindkraftsprojekt från 2014 fram till mars 2022 fått klartecken att börja byggas. Men under 2020 minskade andelen ansökningar som fick godkänt till 37 procent och första halvan av 2021 gick det ned till drygt en fjärdedel.
Enligt Energimyndigheten behöver Sveriges elproduktion minst fördubblas de kommande 20 åren, då både bilar och industri ska gå över till eldrift. Enligt myndigheten kan det behövas fyra gånger så mycket vindkraft som i dag för att möta behovet.
Den totala installerade effekten från vindkraftverk låg vid slutet av 2021 på 12,1 GW och genererade cirka en fjärdedel av Sverige totala elanvändning, enligt Energimyndigheten.
