Ekonomin i Sverige har två problem.
Det ena är att många faktiskt är fattiga. I ett av världens rikaste länder. Det skulle vi kunna lösa om vi vill.
Det andra är att några är för rika.
Innan min tid som minister förstod jag inte riktigt det var ett problem. Men ni ska veta vad man träffar för folk som minister. Mer pengar gör sällan någon som redan har vad den behöver bättre.
Klimatdebattören George Monbiot gick för något år sedan igenom vad forskningen säger om oss människor när vi blir rika. Det var ingen rolig läsning. För de rika. Men sannolikheten att de faktiskt skulle bry sig är rätt liten, visar forskningen.
Först är det ju det här med klimatet. De fattigaste i världen, och här hemma, drabbas hårdast av klimatförändringarna. Men de rika släpper ut mest. Inkomst är den statistiskt sett mest avgörande faktorn för hur mycket du släpper ut.
Men det finns faktiskt en mer obehaglig effekt. Flera studier visar att ju mer du har, desto större är sannolikheten att du får problem med att förstå andra.
Det finns flera djupa studier om detta, men också två pinsamt tydliga. En visade att förare i dyra bilar är mindre benägna att stanna vid övergångsställen än de i billigare bilar. I en annan hade man i väntrummet till en fejkad undersökning ställt fram en skål med godis. De väntande vuxna upplystes om den inte var till dem, utan till en annan studiegrupp som skulle bestå av barn med kroniska sjukdomar.
Ni förstår vart det här är på väg. Ju rikare de väntande var, desto större sannolikhet att stjäla barnens godis. Forskarna förklarade det med entitlement, upplevelsen att ha rätt till.
Monbiot argumenterar för att det kanske finns något som heter tillräckligt. Och att ekonomins mål borde vara att alla har tillräckligt, men att vi lägger all lyx vi kan jobba ihop på det vi alla behöver – våra skolor, våra sjukhus, våra äldreboende. Private sufficiency, public luxury!
För en tid sedan fick jag hålla ett tal till studenterna i Stockholms studentkårer. Då ställde jag frågan: Måste verkligen rektorn på Handelshögskolan tjäna 10 gånger mer än den som städar hans kontor? Måste en topp-vd tjäna 60 gånger mer än en ambulanssjukvårdare? Har ni behövt en ambulans? Kan ni verkligen säga att det jobbet är 60 gånger mindre viktigt än att leda Nordea?
Sedan gav jag studenterna ett råd:
En del av er kommer erbjudas fina och välbetalda jobb. Men kom ihåg att vi är människor. Det mest avancerade evolutionen åstadkommit. Alltså, ekorrar är ju jättesöta. Men vi kan väl ändå fylla vårt liv med någonting större än att springa, samla och lägga på hög.
Ni har ett ansvar för ert eget liv – och för världen ni delar med andra. Om någon vill köpa er tid för att göra saker ni inte trivs med, sådant som ni inte tycker gör världen bättre, säg nej. Om de erbjuder mer, be dom köra upp pengarna där solen aldrig skiner. Pengar finns så vi skulle kunna konsumera den här jorden till sitt slut, om och om igen, men tid har du bara så mycket.
Mordet på Ing-Marie Wieselgren utreds som terrorbrott.
Polisens nedtonande av nazismen som en faktor bakom mordet.
