Radar · Politik

Polen och Ungern förlorar strid om EU-pengar

Demonstrant i Warszawa i Polen protesterar mot ett besök från Ungerns premiärminister Viktor Orbán 2020.

EU-medel kan stoppas till länder som inte lever upp till rättsstatens principer. ”Oerhört viktigt”, säger EU-ministern om utslaget från EU:s domstol som kan få stor betydelse för framtidens union.
Fast Polen och Ungern rasar.

(Uppdaterad) I många år har krav framförts – främst från EU-länderna i nordväst – om att ställa hårdare demokratiska och juridiska villkor för utbetalningen av EU-medel.

Mycket beror på kritiken över utvecklingen i länder som Polen och Ungern, där diverse åtgärder de senaste åren flitigt har anklagats för att öka den politiska styrningen av rättsväsendet och begränsa yttrande- och föreningsfrihet.

Resultatet blev till sist en ny regel som ska göra det möjligt att stoppa pengaflödet om det anses vara risk för ”missbruk av EU-medel”.
”Adekvat grund”

Stryp flödet!

Den nya regeln är helt ok, fastslår nu EU:s domstol.

”Denna mekanism har antagits på adekvat rättslig grund. . . Framför allt ryms den inom gränserna för de befogenheter som unionen har tilldelats”, heter det bland annat i ett utslag på onsdagen där man avvisar Polens och Ungerns gemensamma försök att stoppa regeln.

EU-minister Hans Dahlgren (S) är nöjd över att EU-kommissionen nu ges ett starkare vapen för att agera.

– Det kommer helt enkelt att kosta att göra fel. Det är något som vi har slagits för från svensk sida och vi är glada över att EU-domstolen ger grönt ljus, säger Dahlgren till TT.

EU agerar?

Han räknar nu med att EU-kommissionen ”kavlar upp ärmarna”.

Nu kan man skrida till verket. Så fort de har gjort färdigt sitt arbete så går de till ministerrådet och föreslår de ingrepp som de tycker är motiverade, säger Dahlgren.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen lovar också att saker ska börja ske.

”Vi kommer under de närmaste veckorna att anta riktlinjer som ger klarhet i hur vi i praktiken kommer att använda oss av mekanismen”, säger von der Leyen i ett pressmeddelande.

”Vi kommer att agera med beslutsamhet. Dagens utslag bekräftar att vi är på rätt väg”, säger kommissionsbasen.

Protester i öst

Polen och Ungern fnyser dock som väntat åt den Luxemburg-baserade domstolens utslag.

”Levande bevis på att Bryssel missbrukar sin makt”, skriver Ungerns justitieminister Judit Varga på Twitter, enligt nyhetsbyrån AFP.

”Polen måste försvara sin demokrati från utpressning i avsikt att ta ifrån oss vår rätt till självbestämmande”, heter det samtidigt från Polens biträdande justitieminister Sebastian Kaleta, också via Twitter.

Hans Dahlgren är inte förvånad.

– De kommer naturligtvis inte att gilla det här. Men det är mycket stora pengar det handlar om och som de skulle gå miste om i fall den här mekanismen utlöstes för deras del. Jag tror att de måste tänka sig för både en och två gånger, säger Dahlgren.

"På tiden"

Svenska ledamöter i EU-parlamentet är glada.

”Det var ta mig fasiken på tiden. Nu är det slut på långbänken, nu är det fritt fram för EU att ekonomiskt straffa de länder som bryter mot rättsreglerna. Polen och Ungerns motstånd mot EU har nått vägs ände”, skriver Abir Al-Sahlani (C) i ett pressmeddelande.

”EU är ett samarbete, inte en bankomat. Så enkelt är det”, hälsar kollegan Karin Karlsbro (L) via SMS.

Nöjda ord hörs även från exempelvis antikorruptionsorganisationen Transparency International (TI).

”Domstolens utslag ger oss skäl att hoppas att den systematiska korruptionen och avsiktliga nedmonteringen av demokratiska kontroller kommer att upphöra i Ungern”, skriver Miklós Legeti från TI i Ungern i ett pressmeddelande.

Fakta: EU:s rättsstatsmekanism

Under arbetet med EU:s långtidsbudget för åren 2021–2027 enades medlemsländerna om att införa en särskild rättsstatsmekanism som ska göra det möjligt att stoppa EU-pengar till medlemsländer som inte uppfyller grundläggande rättsstatsprinciper. Formellt ska pengarna kunna hållas inne för att undvika missbruk av EU-medel.
Beslut om åtgärder mot ett land ska kunna tas av EU:s ministerråd om det finns stöd från en kvalificerad majoritet, det vill säga minst två tredjedelar av medlemsländerna.
En uppgörelse har även gjorts om att inte ta mekanismen i bruk innan den har hunnit bedömas av EU:s domstol.