De har länge varit en utsatt och marginaliserad grupp, men på senare tid har situationen för “gömda kvinnor” uppmärksammats på flera sätt. Bland annat har regeringen nyligen beslutat att satsa mer pengar på kvinnojourer. ”Straffa förövarna och låt kvinnorna komma in i samhället igen”, säger Petra Erlander, som själv lever med skyddad folkbokföring.
Sedan 1 januari 2000 har över 340 kvinnor i Sverige dödats av sin man, pojkvän eller sambo. Det betyder att en kvinna mördas var tredje vecka av en man som hon har eller har haft en relation med. För de våldutsatta kvinnor som har lyckats ta sig ur relationen väntar många gånger ett liv som gömd, där de lever i ständig skräck för att röjas.
Här visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten att de instanser som kvinnorna är som mest beroende av, också är de som ofta avslöjar dem.
Tre av fyra kvinnor som intervjuas i studien har någon gång fått sina uppgifter röjda. Det gäller myndigheter som domstolar, socialtjänsten och Skatteverket.
– Det verkar handla dels om slarv men också att viktiga rutiner saknas för hur personuppgifterna hanteras av myndigheterna. När en kvinna röjs tvingas hon ofta flytta och rycka upp barnen från skola och vänner och börja om, säger Petra Erlander, som är en av medförfattarna till rapporten.
Hamna mellan stolar
Hon har själv levt med skyddad folkbokföring under många år. Livet som gömd gör att kvinnorna har svårt att få vardagslivet att fungera på ett vanligt sätt. Det är lätt att hamna mellan stolarna när de inte kan ta ett arbete men samtidigt inte heller uppfyller Försäkringskassans alla kriterier för att få sjukpenning.
Försäkringskassan kan exempelvis motivera avslag med ”att vara våldsutsatt är inte en sjukdom som påverkar din förmåga att arbeta”, trots läkarintyg om trauman och krisreaktioner, berättar hon.
Petra Erlander berättar att antalet personer med skyddade personuppgifter, det vill säga de som har sekretessmarkering och skyddad folkbokföring, har ökat år för år.
Förra året rörde det sig om 24 000 personer. Men de drabbade kan vara många fler då mörkertalet är stort och det är inte alla som har skaffat sig skyddade personuppgifter.
Djupintervjuer
I studien har 86 kvinnor intervjuats, samt även 15 av deras barn i åldrarna 8-20 år. Trots hotbilden mot dem har ingen av kvinnorna beviljats fingerade personuppgifter som ger nytt personnummer, något som i Sverige är ovanligt och som ges exempelvis till avhoppare från gängkriminalitet och våldsbejakande extremism.
– Vardagen ser väldigt olika ut för kvinnorna. Många får flytta runt flera gånger. Det är ett liv i skuggorna. Jag brukar säga att vi lever i ett fängelse utan galler. Det är ett ovärdigt liv, som inte ger oss kvinnor samma mänskliga rättigheter som vanliga människor, säger Petra Erlander.
Saknar man tillgång till ett säkert personnummer blir det svårt klara av vanliga saker som att teckna försäkring, ta ett bolån, skaffa telefonabonnemang eller kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Posten hittar inte fram eller försvinner, vilket också gör att kvinnorna inte får sina röstkort.
– Kvinnorna upplever det som en stor orättvisa att de som är offer för våld måste flytta och hålla sig gömda, medan deras förövare kan röra sig fritt i samhället, antingen som ostraffade eller efter avtjänat straff, säger hon.
Mer pengar till kvinnojourer
Den 7 april i år beslutade regeringen om en ny förordning för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för organisationer på brottsofferområdet.
-Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och hedersförtrycket ska bort. Kvinno- och tjejjourer och andra ideella organisationer runt om i landet som våldsutsatta kan vända sig till för stöd och rådgivning har en mycket viktig roll i det arbetet, säger arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark, i ett pressmeddelande.
Det är inte heller lätt att hitta ett tryggt boende. Petra Erlander berättar att ett skyddat boende kan vara allt från en egen lägenhet till att bo i ett kollektiv. Hjälpen från socialtjänsten är begränsad, i vissa fall bara att man som kvinna med barn är garanterad en plats på ett vandrarhem.
– Det är ofta ingen bra miljö för barnen. Inte sällan bor där personer med psykisk ohälsa eller missbruk, det är folk som tar droger och dricker, säger Petra Erlander.
Umgängesrätt
Många av barnen har farit illa av sina pappor, antingen blivit utsatta för våld eller tvingats se på när mamman har blivit slagen. Flera av papporna har umgängesrätt trots att kvinnorna har skyddade personuppgifter, vilket gör att barnen kommer ytterligare i kläm och pressas på att röja var de bor av männen.
– Flera av barnen vi intervjuade bär på mycket ilska. De äldre vill få komma till tals och få berätta vad som har hänt dem. Men domstolarna vill sällan att de ska vittna, vilket gör barnen frustrerade. Många mår jättedåligt och har PTSD. När de tvingas flytta runt blir de rotlösa och har svårt att behålla vänner, säger Petra Erlander.
Utspel Miljöpartiet
Rapporten från Jämställdhetsmyndigheten har fått stor uppmärksamhet i medierna. Nyligen gick Miljöpartiet ut med att de vill utvidga kontaktförbudet geografiskt för exempelvis personer som tidigare har misshandlat sin partner. Det ska kunna gälla för en hel kommun och förövarna ska kunna beläggas med fotboja så att man kan bevaka att begränsningen efterlevs.
MP anser också att det måste bli lättare för en våldsutsatt kvinna att få en ny identitet genom att byta namn och personnummer.
– Det ska inte bara vara möjligt för en gängkriminell som vill byta liv, säger språkröret Märta Stenevi till TT vid en presskonferens.
Den ekonomiska situationen för kvinnorna i rapporten är prekär. Inte bara är det svårt att kunna hitta arbete när man flyttar ofta, ekonomin används av förövarna för att utöva makt över kvinnorna. Det kan röra sig om att vägra bodelning, sluta betala för gemensamma räkningar eller bedrägeri då de tar nya gemensamma lån som kvinnorna måste ansvara för.
Här vill MP att ekonomiskt våld ska klassas som en kategori av våld mot kvinnor i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor. Partiet vill också skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning från ett till två år eftersom det skulle innebära obligatorisk häktning.
Nytt sorts id-nummer
För att skydda kvinnorna från att röjas föreslår rapportförfattarna att ett särskilt id-nummer utvecklas så att våldutsatta kvinnor kan använda det istället för personnummer i kontakt med myndigheter och hälso- och sjukvården. Som det är nu lever de gömda kvinnorna i en ständig skräck att någon ska slarva, ett ansvar som borde ligga på myndigheterna och inte på kvinnorna själva, menar Petra Erlander.
– Det är väldigt läskigt att ens öde ligger i någon annans händer. Här måste det komma till bättre rutiner och utbildning. Även de drabbade kvinnorna borde få bättre handledning om sina rättigheter, säger Petra Erlander.
Fotnot: Petra Erlander heter egentligen något annat.
Läs mer:
Rapport: Våldutsatta kvinnors personuppgifter röjs av slarviga myndigheter
Fakta: Förslag ur rapporten på förbättring för gömda kvinnor
Personerna bör alltid få ett särskilt id-nummer de kan använda när de söker vård, som är kopplat till endast namn och inte personnummer. Med ett sådant ”id-kort” skulle det bli enklare att finnas i samhället fast man inte kan uppge personnummer.
Det måste bli lättare att beviljas nytt personnummer, som är det enda säkra sättet att ”bli en annan”.
När det finns uppgifter om våld ska föräldern som lämnat relationen få interimistisk vårdnad, så att barnet kan skrivas in i skolan och få vård utan att den andra föräldern måste ge sitt medgivande.
En nationell manual behövs om hur ärenden som deras ska hanteras, så att alla garanteras samma stöd.
En särskild kontaktperson bör finnas i varje kommun, som är lättillgänglig och samordnar kontakter med myndigheter.
Öka kunskapen i domstolarna. Det är inte rimligt att barn ska tvingas till umgänge och att våldsutövaren kan stämma på vårdnad om och om igen, trots att ingenting nytt i sak har framkommit.
Källa: Rapportförfattarna och Jämställdhetsmyndigheten.
