Glöd · Ledare

Bara med protester kan vi stoppa övervåld från polisen

Våld föder våld föder våld.

Ännu en svart person dödades nyligen av polis i USA. Patrick Lyoya, 26 år gammal och tvåbarnsfar, stoppades av polisen i Grand Rapids, Michigan, den 4 april för att ha kört en bil med felaktiga registreringsskyltar. Polisen i Grand Rapids släppte nyligen filmerna som visar händelseförloppet, där Lyoya – som var obeväpnad – förvisso gör visst motstånd, men brottas ner på marken och sedan skjuts i nacken på nära avstånd. Polisen sitter på hans rygg med draget vapen.

Visste Patrick Lyoya att det var förenat med livsfara att köra en bil med felaktiga skyltar? I vilken värld är det ett brott med dödligt våld som utgång?

Uppenbarligen den värld vi lever i i dag.

Att polisen i USA är snabba med att dra vapen – och använda dem – är kanske egentligen inte så svårt att förstå mot bakgrunden att runt hälften av alla civilt ägda vapen i världen återfinns i detta land. Sannolikheten att polisen möter en beväpnad person är alltså orimligt hög. Men det går inte att använda som argument för att rättfärdiga användandet av dödligt våld.

Visst ger det en viss förståelse för polisernas arbetssituation, men det förklarar varken varför dödssiffran är så obegripligt hög eller varför en svart person löper större risk att bli skjuten till döds än en vit. Vad det däremot förklarar är att synen på dödliga vapen i USA är sjuklig, och vad vetskapen om att vem som helst på gatan kan skjuta ihjäl en när som helst gör med en människa. Antalet civila vapen i USA visar att problemet med polisvåld har betydligt djupare rötter i samhället än vad en enskild skjutning visar. Problemet är så mycket större än polisväsendet. Våld föder våld föder våld. 

Vad krävs för att detta dödliga våld ska få ett slut? För att förstå det måste vi också förstå varför USA sticker ut i jämförelse med andra rika länder när det rör sig om dödligt polisvåld. De toppar listan över antal polisskjutningar av civila med dödlig utgång med sina 35 dödsskjutningar per 10 miljoner invånare, vilket kan jämföras med exempelvis Kanadas knappa 10 eller Tysklands dryga 1.

Polisen i USA är mer benägen att ta till dödligt våld än någon annanstans, och det kan knappast vara en nyhet för någon längre att svarta människor löper en större risk att drabbas. Risken att dödas av polis är enligt mappingpoliceviolence.org är nästan tre gånger så hög om du är svart än vit och lever i USA. Trots den våg av protester som mordet på George Floyd gav upphov till för snart två år sedan hände det alltså igen. En obeväpnad svart människa dödad av polis för ett brott som inte ens handlat om våld från första början.

Den systematiska rasismen genomsyrar det amerikanska samhället, och via polisväsendet blir den dödlig. En forskningsartikel på ämnet konstaterar att tröskeln för genomsnittspolisen att uppfatta en svart person som ett hot är betydligt lägre än om personen är vit. Trots att sannolikheten för att en svart person är beväpnad är 23 procent lägre.

Statistiken på den systematiska rasismen finns alltså. Men det är inte den som styr i den faktiska situationen. Det du tränar på blir du också bra på, särskilt i en akut situation, och den i genomsnitt 21 veckor korta amerikanska polisutbildningen speglar inte bara samhällets systematiska rasism utan lägger också betydligt större fokus på vapenträning (71 timmar) än deeskalering av konflikt (21 timmar). I takt med ny forskning borde detta ändras snarast.

Vad mer kan vi göra? Hur många gånger ska texter som denna behöva skrivas? Hur skyddade är vi från liknande våld i Sverige? Vi har en betydligt längre polisutbildning, som dessutom är en universitetsutbildning. Men övervåld och rasism förekommer även inom den svenska polisen. Det finns naturligtvis alltid en viss gränsdragningsproblematik här, eftersom polisen har ett unikt våldsmonopol i samhället och enligt lag får använda våld ostraffat i sitt arbete. Men det tål att tänka på att antalet fall där personer dött till följd av polisens verkanseld har ökat de senaste tio åren. Och den systematiska rasismen återfinns även här, i vårt samhälle och i vårt polisväsende, även om den har en annan historia än i USA.

Värt att ha i åtanke är dock att ett system utgörs och upprätthålls av människorna i det. Det betyder att vi som lever i det också har makten att förändra det.

Vi kan fortsätta protestera, uppmärksamma och demonstrera, samtala och diskutera. Det är den enda vägen framåt om vi vill ha förändring som gör skillnad för människor såväl i Sverige som i USA. Engagera dig i antirasistiskt arbete på den nivå du kan; läs på, dela, skriv och prata. Patrick Lyoya borde inte ha dött. Men det är upp till oss som lever att inte låta hans död ha varit förgäves. 

Tumme upp:

Brasiliens högsta domstol granskar Bolsonaros så kallade miljöpolitik.

Tumme ner: Vapen.