En kommission kopplad till den medicinska tidskriften The Lancet har under två års tid tittat på hur världen svarat upp mot spridningen av coronaviruset. Rapporten riktar svidande kritik mot både institutioner och makthavare.

— Den svindlande förlusten av människoliv under de första två åren av covid-19-pandemin är en djup tragedi och ett massivt samhälleligt misslyckande på flera plan, säger Jeffrey Sachs, professor vid Columbia-universitetet i USA och ordförande för kommissionen, i en kommentar.

Drabbat de sårbara

Kommissionen, som består av forskare från en rad olika intuitioner i hela världen, skriver att pandemin visserligen visat på styrkor när det kommer till det internationella samarbetet, inte minst när det gäller framtagandet av vaccin. Men man betonar också att samverkan brustit på flera plan.

— Över ett och ett halvt år sedan det första covid-19-vaccinet administrerades har global jämlikhet inte uppnåtts. I höginkomstländer har tre av fyra personer blivit fullt vaccinerade, men i låginkomstländer är det bara en av sju. säger Maria Fernanda Espinosa, en av författarna till rapporten.

Kommissionen anser bland annat att Världshälsoorganisationen (WHO) var sena med att deklarera covid-19 som en ”nödsituation för folkhälsan av internationellt intresse”.

Ett stort ansvar vilar även på världens regeringar. Rapporten är kritisk till att många länder både varit oförberedda inför en sådan här situation och långsam i sin hantering. Man konstaterar att många politiska åtgärder slagit särskilt hårt mot sårbara grupper i samhället.

”Motståndet gentemot virusåtgärder i många länder blottar också brister i förtroende för makthavare och att politiker inte lyckats kommunicera vikten av restriktioner för sin egen befolkning”, skriver man i rapporten.

Måste rusta framåt

För att världen bättre ska stå redo för framtida pandemier behöver bland annat WHO stärkas och författarna ser gärna att stats- och regeringschefer från alla regioner i världen är mer delaktiga i organisationen.

Varje land bör även stärka sina egna hälsovårdssystem och anta en plan för hur man ska tackla en kommande pandemi. Här krävs det också stora investeringar i länder där just sjukvården är svag.

Världens länder måste agera tillsammans för att få ett slut på pandemin och samtidigt stå redo inför en kommande, menar kommissionen.

— Vi har den vetenskapliga kapaciteten och de ekonomiska resurserna för att göra detta, men en motståndskraftig och hållbar återhämtning är beroende av stärkt multilateralt samarbete, finansiering, biosäkerhet och internationell solidaritet med de mest utsatta länderna och människorna, säger ordförande Jeffrey Sachs.

EU-kommissionen väljer att gå vidare med att utvärdera om ett förbud mot pälsdjursfarmning är nödvändigt och genomförbart. Så besvarades på torsdagen medborgarinitiativet mot pälsdjursfarmning, som ett 80-tal djurrättsorganisationer i EU står bakom.

För att kunna ta ställning vill EU-kommissionen ha vetenskapliga utlåtanden från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, och tid för ytterligare utvärdering. EU-kommissionen kommer sedan meddela om det är ”lämpligt att föreslå ett förbud efter en övergångsperiod” eller om den ska ”säkerställa välfärden för uppfödda pälsdjur” på annat sätt.

Djurens rätt drar slutsatsen att ytterligare steg tas i riktningen mot ett pälsfritt Europa, men att EU-kommissionens svar inte står i paritet till det EU-medborgare höjt sina röster för. På tio månader samlade medborgarinitiativet Fur free Europe drygt en och en halv miljon namnunderskrifter.

– Det är bra att EU-kommissionen nu påbörjar sitt arbete med ett förbud mot pälsdjursfarmning, som så många medborgare efterfrågar. Men det är synd att de drar ut på tiden i onödan. Det finns redan en mängd bevis för att ett värdigt djurskydd inte går att tillgodose på pälsdjursfarmer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt.

Viktigt med öppen och opartisk process

I väntan på EFSA:s vetenskapliga utlåtanden utlovar EU-kommissionen flera åtgärder utifrån en strategi som ”erkänner att människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt sammankopplade”. Bland annat kommer EU-kommissionen se över EU:s textilmärkning och överväga att inkludera mink på EU:s lista av invasiva arter.

Kommissionen kommer också besöka pälsdjursfarmer där i huvudsak vilda djur, som minkar, rävar och mårdhundar hålls i små burar. Djurens rätt framhåller att djuren ”hindras från att uppvisa naturligt beteende för att sedan dödas enbart på grund av värdet av deras päls”, och att argumenten mot pälsdjursfarmning går bortom djurskydd. Detta då farmerna även utgör en risk för nya pandemier, och är ”en av de mest förorenande industrierna” genom användningen av giftiga kemikalier.

– Nu är det av yttersta vikt att processen för det vetenskapliga yttrandet är öppen och opartisk samt inbegriper samråd med intressenter över hela linjen, för att undvika överrepresentation av industrin i jämförelse med oberoende forskare och icke-statliga organisationer, betonar Camilla Bergvall.

Nya smittor är ofta resultatet av intensiv mänsklig aktivitet. Det kan handla om avskogning, utökat jordbruk eller utökad jakt på och handel med vilda djur. Nu har forskare har kartlagt vilka företag som är verksamma i branscher där det finns risk för smittor som sprids från djur till människa, så kallade zoonoser. Ebola är en sådan sjukdom, liksom nya coronavirus. 

Finansiella risker

Efter att ha kartlagt företagen, granskade forskare hur 99 av dem finansieras och av vem. Det visade sig att en handfull aktörer investerar stora summor i företagen. Flera av dem är stora USA-baserade fondförvaltare och investmentbolag eller investerare från den offentliga sektorn. Bland aktörerna som äger andelar i företag med verksamhet i ”kända regionala oroshärdar där nya smittsamma sjukdomar riskerar att uppstå” finns också svenska pensionsfonder. 

Länder som Sverige, Norge, Frankrike, USA och Portugal – som själva investerar eller där investeringsbolagen har sina huvudkontor – skulle kunna gå ihop och med sin gemensamma finansiella påverkan minska risken för nya pandemier, menar forskarna. 

– Bland många andra fruktansvärda effekter som coronapandemin har haft, har det även blivit tydligt att smittsamma sjukdomar kan innebära jättelika ekonomiska kostnader. Att investera i branscher som kan snabba på framväxten av nya pandemier är därmed också förenad med avsevärda finansiella risker som investerare och beslutsfattare bör adressera proaktivt, säger Victor Galaz, huvudförfattare till studien och docent på Stockholm resilience centre vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande. 

Viktig men bortglömd roll

Och forskarkollegan Peter Søgaard Jørgensen konstaterar att klimatförändringarna ökar risken för pandemiutbrott. I en artikel som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Lancet planetary health på tisdagen lägger forskarna fram flera riskminimerande förslag som investerarna skulle kunna driva. 

Det handlar till exempel om att återskapa ekosystem, ta fram övervakningssystem för smittämnen och förbättra de lokala samhällenas sjukvårdssystem. Victor Galaz menar att finansjättarnas roll i sammanhanget är viktig men ofta bortglömd: 

– Deras investeringar möjliggör verksamhet i områden där det är känt att zoonotiska sjukdomar kan uppstå. Stora investerare har möjlighet att påverka företag som är verksamma i dessa områden, och den påverkan bör användas för att minska risken för nya pandemier.