Efter första valomgången är det oväntat jämnt mellan Bolsonaro och utmanaren Lula rapporterar Isi de Paula, frilansjournalist från Brasilien i veckans Under ytan. I centrum för valet står frågan om mark, vem som har rätt att bruka den och till vilket syfte.
”Du skördar vad du sår” som man brukar säga. Ordspråket är passande för detta val i Brasilien, inte bara bildligt, utan bokstavligt. Framtiden för det land som rymmer världens lungor, Amazonas, ligger i hög utsträckning i markfrågan: vem får plantera, vad som får planteras och var.
Det har gått en vecka sedan den första valomgången. Den nuvarande presidenten Jair Bolsonaro, som suttit vid makten sedan 2019, står mot den tidigare presidenten Luís Inácio Lula da Silva, som styrde landet i två mandatperioder mellan 2003 och 2011.
Lula hindrades sist
Det är viktigt med en överblick över bakgrunden till detta val: Lula ställer upp efter att ha hindrats förra valet, då han satt fängslad mellan april 2018 och november 2019.
Den tvivelaktiga rättegången slutade med att han frikändes av högsta domstolen förra året. Anklagelserna och undersökningen började precis när han skulle sätta igång kampanjen inför valet och då han hade stort övertag över Bolsonaro i valundersökningarna.
Arbetarpartiet (PT) tvingades, utan att veta om Lula verkligen skulle bli arresterad, i sista minuten ersätta honom med en föga känd kandidat, som till slut förlorade valet emot den högerextrema kandidaten.
Bolsonaro satsade i sin tur på en bred fake news-kampanj med fokus på konservativ moralpanik och på den så kallade ”antipetism” – det vill säga, föraktet mot PT:s socialistiska ideologi och försöket att koppla partiets rykte till korruptionsskandaler.
Oerhört jämnt resultat
Resultatet i första omgången av årets val den 2 oktober var som senaste valet i Sverige, det vill säga oerhört jämnt. För att vinna vid första omgången krävs det att en kandidat får mer än 50 procent av rösterna – vilket opinionsmätningarna hade antytt för Lula, med 51 procent. Slutresultatet blev dock 48 procent för Lula, mot 43 procent för Bolsonaro, vilket leder till en andra valomgång den 30 oktober.
Även om valundersökningarna hade visat på en jämn fördelning mellan de två kandidaterna är det förvånande att se hur populär Bolsonaro fortfarande är i Brasilien efter fyra år av en katastrofal regering, inte minst ur ett klimatperspektiv.
Markfrågan är avgörande
”Inte en centimeter till för ursprungsfolket” – ett av Bolsonaros viktigaste löften sedan förra kampanjen – kan ge en idé om hur avgörande frågan om mark, vem som har rätt att äga den och i vilket syfte, är avgörande för klimatfrågan i Brasilien.
Vi har på ena sidan jordbruksindustrin, stora företagare som vill ersätta skogen med sojamonokulturer både för export och för att bistå köttproduktionen och gruvindustrin som i stort sett fungerar oreglerat och i stor utsträckning påverkar Amazonassamhällen genom avskogning och förorening av skogens vattendrag.
På andra sidan har vi landsbygdsarbetarna och ursprungsbefolkningen som har en hållbar syn på marken, som vill bevara skogens mångfald och de ursprungliga samhällens kultur, som vill fördela plantagerna på ett jämlikt sätt och producera organiskt och varierat.
Aktivt underlättat exploatering
Under de senaste fyra åren har Bolsonaros regering aktivt arbetat för att underlätta jordbruks- och gruvindustrins exploatering i Amazonas, inte minst genom att erbjuda företagarna, ruralistas, viktiga positioner i regeringen (som för övrigt utgörs till stor del av militärer och evangeliker).
Den ursprungliga planen var att avskaffa miljöministeriet och delegera dess verksamhet till jordbruksministeriet, vilket Bolsonaro avråddes från att göra, då det skulle kunna ge ett dåligt intryck internationellt.
Till jordbruksminister utnämnde Bolsonaro ruralisten Ricardo Salles – som fick lämna sin post förra året på grund av att ha blivit inblandad i en utredning om illegal timmerexport – och ruralisten Tereza Cristina Corrêa da Costa Dias till jordbruksminister.
Med kontroll över dessa strategiska institutioner fick regeringen fria händer att lätta på övervakningen av skyddade områden, sänka böterna för miljöbrott och skapa nya lagförslag som tillåter landgrabbing och gruvdrift.
Tagit över miljöbevakning
Andra nyckelinstitutioner som Bolsonaros regering har tagit över är ursprungsfolkens stiftelse (Funai) och Institutet för miljö och förnybara resurser (Ibama), Brasiliens främsta organisationer för övervakning och bekämpande av miljöbrott och försvar av skyddade områden och samhällen.
Som chef till Ibama (som Bolsonaro kallar för ”bötesindustri” och vars rapporter han offentligt diskrediterar) utsåg han Eduardo Bim, även han inblandad i utredningen om olaglig timmerexport. Funais nya chef blev polismannen Marcelo Xavier, och nästan alla regionala kontor ockuperades av regeringsanhängare.
Detta ledde till en ökning av konflikterna mellan ruralister och de lokala samhällena, som den konflikt som slutade med mordet på urfolksföreträdaren Bruno Pereira och den brittiska journalisten Dom Phillips i juni.
Gett osannolika klimatlöften
Bolsonaro har hållit sitt löfte att inte avsätta en centimeter mark till för ursprungsfolket och att demontera ”bötesindustrin” i Amazonas. Svårare att tro på är dock regeringens löften i samband med Cop26 – att minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent och helt stoppa den olagliga avskogningen före 2030, löften som går på tvärs mot regeringens miljöpolitik hittills.
Det som i praktiken har skett är att nya rekord i avskogning, gasutsläpp och våldsamma konflikter i skyddade regioner sätts gång på gång sedan hans inträde 2019. Mer än 42 000 kvadratmeter skog har försvunnit sedan dess, och utsläppen fortsatte att öka i landet även under covidpandemin.
Lula lovat urfolksministerium
Efter den första omgången börjar scenariot för de kommande åren redan ta form. De flesta invalda i parlamentet och senaten är anhängare till Bolsonaro, men det blev också rekord i kandidater som tillhör ursprungsbefolkningen och som är landsbygdsaktivister.
För första gången kommer fem urfolkspolitiker sitta i deputeradekammaren. En av dem är aktivisten Sonia Guajajara, som jag intervjuade 2019 då hon var i Stockholm och höll ett tal på konferensen Marx 2019.
Redan då varnade hon för de konsekvenser som Bolsonaros regering skulle få för miljöfrågan i Brasilien. Hon påminde också om de europeiska ländernas ansvar kring importen av produkter från konfliktzoner.
Sex kandidater från MST, de jordlösas rörelse och landets största producent av organiska varor, blev invalda för deputeradekammaren. Lula, under vars regering avskognings- och utsläppssiffrorna hade börjat sjunka, har försvarat MST under sin valkampanj och lovat ett urfolksministerium.
Fattiga föredrar Lula
Den första omgången har också visat på den geografiska klyftan i Brasilien. Lula vann i alla delstater i nordöstra Brasilien – landets största och fattigaste region. Han är mer populär bland personer med låg inkomst, medan de rikare tenderar att rösta på Bolsonaro.
Visserligen kommer polariseringen i landet att fortsätta de kommande åren, men frågan inför den andra omgången är vilka som ska sitta i regeringen och ha makten att bestämma vad det blir av landets mark, vem som har tillgång till den och vilken framtidsmodell vi kommer att så.
