Att demokratin är vår gemensamma grund, och något viktigt att värna om, var samtliga deltagare eniga om när kommittén Demokratin 100 år anordnade en demokratidag på Kulturhuset i Stockholm för att samla kunskap, erfarenheter och framtidsspaningar kring demokratin i Sverige, EU och internationellt.

En av punkterna var ett samtal med företrädesvis partiledarna vilka de ansåg vara de viktigaste demokratifrågorna inför det kommande valet 2022 – och i framtiden. Ett samtal som leddes av kommitténs ordförande Peter Örn och moderator Parisa Amiri.

Deltagarna Nooshi Dadgostar (V), Hans Dahlgren (S), Jakob Forssmed (Kd), Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C), Nyamko Sabuni (L), Märta Stenevi (Mp) och Martin Kinnunen (Sd) var alla överens om att demokratin är värd att kämpa för och att en del av detta är att möta våra medmänniskor med respekt.

Tar avstånd från hot och hat

Det ökade hotet och hatet mot förtroendevalda via bland annat sociala medier, den allt hårdare tonen i debattklimatet och att personen diskuteras istället för sakfrågorna var något de alla tog avstånd ifrån.

– Väldigt många lokala politiker slutar på grund av trakasserier, hat och hot och där behöver vi ge dem ett bättre stöd, säger partiledare Annie Lööf (C).

Tilliten för media är låg

De var även alla överens om att den svenska yttrandefriheten och pressfriheten skulle värnas.

– Det är en av grunderna i demokratin. Utan yttrandefrihet och pressfrihet så har vi ingen demokrati därför att det handlar om fri åsiktsbildning. Alla människor måste kunna få föra fram sina åsikter och argumentera, säger partiledare Nooshi Dadgostar (V).

– Jag märker i vårt samhälle att tilliten till pressen är väldigt låg i vissa grupper. Det måste vi fundera på vad det handlar om. Att bygga upp tillit handlar om hur man själv upplever att man kan lyckas i ett samhälle. Det handlar om fler saker överlag för att tilliten i ett samhälle ska vara starkt, säger Nooshi Dadgostar (V).

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.

26 procent av 20- till 27-åringar bor hemma hos föräldrarna, enligt rapporten Unga vuxnas boende 2023. Bland dem är 77 procent, det vill säga cirka 190 000, vad Hyresgästföreningen kallar ”ofrivilligt hemmaboende”. 65 procent av unga vuxna har eget boende.

Gunnar Bergman, ordförande för Hyresgästföreningen Norrland, pekar på problemen med att vara ung på bostadsmarknaden.

– Inte nog med att det är svårt att hitta någonstans att bo, på vägen kan du också bli utsatt för trakasserier, ockerhyror eller oseriösa hyresvärdar och bli ofrivilligt hemmaboende. Den skeva bostadsmarknaden påverkar unga vuxnas livsval och framtidstro och det är dags att politiken tar sitt ansvar, säger han i ett pressmeddelande.

Behöver byggas mer

Enligt Hyresgästföreningen visar rapporten med ett ökat antal ofrivilligt hemmaboende på en ”pressad situation”. 29 procent, nästan en tredjedel, oroar sig för att inte hitta något boende och 35 procent, drygt en tredjedel, tvekar inför att bilda familj på grund av läget på bostadsmarknaden.
Sedan 1997, när Hyresgästföreningen påbörjade sin undersökning, har andelen unga hemmaboende ökat från 15 till 26 procent.

Ola Palmgren, vice förbundsordförande och ansvarig för Hyresgästföreningens rapport, säger till Dagens nyheter att det behöver byggas mer, och bostäder som unga har råd med.

– Då måste det finnas statliga investeringar i bostadsbyggandet. Vi vill se förmånliga bygglån så att de som kan och vill bygga kan göra det till lägre kostnader.

Så sent som den 15 november klubbades det nya mediestödet, som ska ersätta tidigare stödformer för svenska medier, i riksdagen. Både sena besked och vad som sedan tidigare varit känt om utformningen av stödet har redan lett till neddragningar och farhågor om tidningsnedläggningar, något som Syre rapporterat om tidigare.

Att stödet behövt godkännas av Europeiska kommissionen är också en faktor i beslutsprocessen. Två veckor efter riksdagsbeslutet, den 30 november, gav kommissionen sitt klartecken.

I en kommentar efter EU-beslutet avfärdar kulturminister Parisa Liljestrand (M) branschens kritik för att så mycket varit osäkert in i det sista, rapporterar TT.

”Det har varit tight från start men processen har inte kunnat påskyndas mer än vad vi gjort”, skriver hon.

I ett uttalande på regeringens hemsida beskriver hon bevekelsegrunderna för utformningen av förordningen, som beslutades vid det extrainsatta regeringssammanträdet på fredagen:

– Utgångspunkten har hela tiden varit ett teknikneutralt system som riktas mot de medier som verkligen behöver stöd. Detta för att främja en mer långsiktig bärkraft, även för små aktörer. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att värna den lokala journalistiken i hela landet, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

På regeringens hemsida finns frågor och svar om innehållet i förordningen, som nu analyseras på berörda redaktioner runt om i landet, vilket även gäller Syre.

Den nya lagstiftningen om mediestöd träder i kraft 1 januari 2024. Förordningen är ännu inte offentliggjord, men kommer enligt regeringen ”att kungöras i närtid och finnas tillgänglig på svenskforfattningssamling.se”.