Radar · Morgonkollen

Svenskt nödrop för de utsatta i krigets Jemen

Den humanitära katastrofen i krigets Jemen är akut.

Ett absolut behov, en desperat vädjan och ett försök att hjälpa 23 miljoner invånare i krigets Jemen från en akut humanitär katastrof. ”Läget förvärras, och nu går dessutom priserna upp på grund av kriget i Ukraina”, säger utrikesminister Ann Linde som leder en internationell givarkonferens.

Det pågående kriget i Jemen, genom ombud och med stora regionala konsekvenser som resultat, har redan nästan krossat ett av världens fattigaste länder. Och det blir värre.

– Humanitärt är det väldigt försämrat, och stridigheterna i landet har gjort att antalet internflyktingar har ökat. Vi hade hoppats på en minskning framför allt på attackerna runt staden Marib, men det har inte skett, snarare tvärtom. Därför är situationen förtvivlad, säger Linde (S) om krigskatastrofen på södra Arabiska halvön.

Huthirebellerna, med stöd från Iran, driver på en utdragen offensiv sedan rebellerna tog huvudstaden Sanaa 2014. Mot dem står den internationellt erkända regeringen, med säte i och främst stödd av Saudiarabien. Men vid stridsfronterna finns även regionala motståndsgrupper och lokala krigsherrar. Också terrornätverket al-Qaida har tagit en aktiv del i krigföringen.

Ny kris med Ukrainakriget

Ökade energipriser och bland annat kostnader för spannmål på grund av kriget i Ukraina läggs till svårigheterna för Jemens närmare 30 miljoner invånare. Samtidigt konstaterar Linde att viljan att stödja landet minskar i främst närområdet och Gulfländerna.

Givarkonferensen under FN-flagg genomförs på onsdag i ett samarbete mellan Sverige och Schweiz, och FN:s generalsekreterare António Guterres deltar i mötet som är en digital hybrid. Även USA:s utrikesminister Antony Blinken tros delta.

– FN:s generalsekreterare bedömer att det behövs 4,3 miljarder dollar, säger Linde.

Vid en av de tidigare givarkonferenserna i New York i september i fjol utlovade världssamfundet 2,2 miljarder dollar.

Minskad givarvilja

Faran är stor för att givarviljan är än lägre på grund av kriget i Ukraina, trots att de som lever i akut nöd, hunger och svält har ökat till 23 miljoner personer enligt FN. För ett år sedan beräknades antalet till 21 miljoner.

Lägg därtill omkring 4,5 miljoner människor som är på flykt inne i landet.

Telefonintervjun med Linde genomförs mellan hennes olika insatser och diskussioner om det pågående fullskaliga kriget i Ukraina. Några timmar tidigare har hon talat med bland andra Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, men flera gånger understryker hon betydelsen av att inte glömma, förtränga eller blunda för Jemenkrisen.

Samtal och försök pågår för att finna ett diplomatisk slut på kriget. FN har utsett svensken Hans Grundberg till särskilt sändebud och han försöker nu skapa förutsättningar för en lösning. Linde tror att hon eventuellt reser till regionen om ett par veckor för att tala med parterna.

Sverige har tidigare tagit en aktiv roll i försök att finna en lösning på krisen, bland annat genom förhandlingar med parterna som ledde till en deluppgörelse i Stockholm i december 2018.

Men sedan dess har läget ändå förvärrats och de inblandade parterna har ökat sina militära insatser.

Civilsamhället slås också sönder, vilket inte minst drabbar unga människor. Kvinnors situation har också förvärrats, varför biståndsminister Matilda Ernkrans (S) deltar i ett sidoprojekt om läget för kvinnor i Jemen.

– Lidandet är extremt i Jemen. Även om kriget i Ukraina står högst upp på vår dagordning, så är det viktigt att vi inte glömmer bort andra humanitära katastrofer, säger Linde.