Det var i fredags som nyhetsbyrån Reuters rapporterade att Meta, som bland annat äger Facebook, Instagram och Whatsapp, tillfälligt kommer att lätta på sina regler för våldsbejakande uttryck i vissa länder och mot vissa, vilket ledde till en rad reaktioner på många håll.

De nya modereringarna innebär att Meta ska tillåta hatretorik och våldsamt krigsspråk mot ryska soldater i inlägg postade från Ryssland, Ukraina, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Rumänien, Slovakien, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, enligt Reuters. Lättnaderna omfattade också tillåtelse att uppmana till död åt Vladimir Putin och Belarus president Aleksandr Lukasjenko.

”Som ett resultat av den ryska invasionen av Ukraina tar vi tillfälligt hänsyn till former av politiska uttryck, som normalt skulle bryta mot våra regler om uppvigling till våld, såsom ”död åt de ryska inkräktarna”, uppgav Meta i ett uttalande.

Efter uppgifterna inledde den ryska generalåklagaren en kriminalutredning mot Meta, för att vara en ”extremistorganisation” som ”uppmanar till mord på ryssar”.

Nu backar sociala-mediejätten från det kontroversiella beslutet, rapporterar Reuters.

Enligt uppgifter i ett internt mejl som nyhetsbyrån tagit del av, ska Meta Platforms nu istället genomföra en ny innehållsmoderering i Ukraina, som förbjuder uttalanden som uppmanar till död åt en statschef.

Enligt Meta innebär de nya lättnaderna inte att det är tillåtet att posta inlägg med ”uppmaningar till våld mot ryska civila”.

Meta har förbjudit inlägg från ryska statliga medier på sina plattformar och i förra veckan gick Ryssland ut med att de förbjuder användning av Facebook i landet.

Läs mer:

Facebooks krigsundantag förbryllar

Facebook ändrar inställning kring sex och tro

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.