Både värme och kyla möter migranter i Chile

Chile har en befolkning på 19,4 miljoner, samtidigt som det bodde nästan 1,5 miljon utländska medborgare i landet under 2020. Venezuelanerna utgör den klart största gruppen. Dessutom beräknas det finnas ett mycket stort antal papperslösa migranter som inte syns i den officiella statistiken.

Yulkidiz Pernia, 38, flyttade till Chile från Venezuelas huvudstad Caracas tillsammans med sin son redan för sex år sedan. Då var det lättare att få ett visum, även om hon säger att det tog henne sju månader att få sina papper i ordning.

I dag driver hon en restaurang i Santiago som är inriktad på venezuelansk mat och som har nio anställda, som alla också kommer från Venezuela. Men bara sex av dem har giltiga dokument.

– Det har gått bra för mig, även om jag saknar resten av min familj. Flera släktingar har avlidit utan att jag kunde vara där. Men jag har fått ett varmt välkomnande i Chile. Det handlar bara om enskilda fall av främlingsfientlighet, säger Yulkidiz Pernia till IPS.

Hinder på arbetsmarknaden

Samtidigt visar en studie från Nationella centret för migrationsstudier, vid Talcas universitet, att lite mer än hälften av invandrarna i Chile upplever att deras utländska härkomst utgör ett hinder på arbetsmarknaden. Drygt hälften uppger också att de ofta möts av fördomar.
I mars i år tillträdde landets nya president Gabriel Boric, som utlovat en migrationspolitik som bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta medan hans föregångare, högerpresidenten Sebastián Piñera, stod för en mer hårdför linje.

Patricia Rojas, vid en organisation för venezuelaner i Chile, menar att den tuffare invandringspolitiken banat väg för ett hårdare klimat.

– Vi måste gemensamt arbeta för att vända den nuvarande utvecklingen, där allt fler har en negativ syn på migrationen – vilket inte på något sätt gynnar det chilenska samhället, säger hon.

Jorgelis är en 23-årig migrant från Venezuela som lyckades ta sig till Chile i slutet av förra året – efter en mycket lång resa.
– Det var de längsta elva dagarna i mitt liv, berättar hon för IPS.

Lämnade kvar sina döttrar

I dag arbetar hon tillsammans med sin kusin med att sälja frukt vid Santiagos största gata, Alameda, inte långt från presidentpalatset La Moneda. Kusinen Engelin, 33, anlände för två månader sedan efter en lång resa genom en öken.

– Jag lämnade kvar mina två döttrar i Venezuela, vilket det gör att det värker i mitt hjärta, berättar Engelin.

Hon beklagar sig också över att det är så kallt i Santiago, jämfört med det tropiska Caracas.

Även Dubarly Lorvandal, 23, livnär sig på att sälja frukt. Han kom till Chile från hemlandet Haiti som 18-åring och saknar visum. Chile är en populär destination för många som försöker skapa sig ett bättre liv än det som erbjuds i det katastrofdrabbade och mycket fattiga Haiti. Alla tillhör de den grupp på minst en halv miljon människor som bor i Chile och hoppas på att de på sikt ska kunna få uppehållstillstånd i sitt nya hemland.

Migrationen från Venezuela pressar regeringen

Enligt den senast tillgängliga statistiken fanns det knappt 1,5 miljon utländska medborgare i Chile 2020. Nästan en tredjedel kom från Venezuela, ett land som närmare sex miljoner medborgare har lämnat i spåren av den rådande ekonomiska och politiska krisen.

Men ingen vet hur många papperslösa migranter som dessutom har tagit sig till Chile – utan att synas i den officiella statistiken. Men bedömare menar att de troligtvis är väldigt många.

– Under de senaste tre åren har nio av tio tagit sig in via inofficiella vägar, säger Macarena Rodríguez, styrelseordförande för den katolska organisationen JRS i Chile, som arbetar med att stötta flyktingar och migranter.

Hon påpekar att detta beror på att gränserna har varit stängda under pandemin, men också på de visumkrav som gäller för haitier och venezuelaner – vilket lett till att fler väljer att ta sig till Chile utan giltiga dokument.

– Det finns ett mycket stort antal människor med barn här som inte har några dokument och därför inte kan arbeta legalt, säger Macarena Rodríguez till IPS.

Betalar högre hyror

De papperslösa migranterna lever i en mycket osäkrare social situation och ställs inför en rad svåra problem. Bland annat tvingas de enligt Macarena Rodríguez betala mycket högre hyror än andra.

Den kommission som nu har tillsatts av regeringen kommer att bestå av företrädare för flera departement och myndigheter, men också av representanter från civilsamhället. Målet är att gruppen ska hitta lösningar på de växande sociala problem som följt i spåren av den oreglerade migrationen.
Med tiden har även motståndet mot migranterna ökat i landet, vilket kommit till uttryck genom flera främlingsfientliga manifestationer.

Vänsterpresidenten Gabriel Boric, som tillträdde i mars, menar att även grannländerna måste engageras för att hitta lösningar, men än så länge så länge har inga konkreta planer presenterats.

Macarena Rodríguez säger att läget är akut för de papperslösa migranter som nu tvingas jobba svart för att kunna försörja sig.

– Situationen måste lösas snabbt. Dessa människor måste identifieras och få giltiga dokument och barnens och de gravida kvinnornas situation måste prioriteras. Det måste bli ordning på detta, säger hon.

Mindre samhällen prövas

Den stora migrationen innebär även prövningar för vissa mindre samhällen i landet.

Ett exempel är orten Colchane, som ligger vid gränsen mot Bolivia och bara har 1 500 bofasta invånare, men utgör ett viktigt nav för den papperslösa migrationen.

Colchanes borgmästare Javier García Choque säger att den stora migrationen skapat ett för stort tryck på den lilla orten uppe i Anderna. Han säger att det finns en oro bland den bofasta ursprungsbefolkningen att deras kultur ska gå förlorad.

Borgmästaren ställer sig bakom den nya regeringens inriktning på att säkerställa att migranternas rättigheter respekteras.

– Men det är också viktigt att ursprungsbefolkningarnas rättigheter respekteras, säger Javier García Choque.

Jaime Tocornal vid den katolska hjälporganisationen Caritas säger att många av migranterna som anländer till Colchane är fattiga, hungriga och frusna – samt påverkade av den tunna luften, eftersom gränsorten ligger 3 600 meter över havet.

– De vill ta sig till Santiago, men efter att ha kommit över gränsen inser de att det fortfarande är 1 500 kilometer dit, säger han.

Bara i år har 27 människor dött i samband med att de försökt ta sig över gränsen till Chile, enligt FN:s flyktingorgan, UNHCR.

Enligt borgmästare Javier García Choque ledde inte de hårdare åtgärder som infördes av den förra högerpresidenten Sebastián Piñera till en minskning av antalet migranter.

– Det påverkade bara hur de tog sig in. Människosmugglarna förde dem till mer avlägsna platser vilket innebar större risker för deras liv och hälsa, säger han.