Trots miljömålen ökar avfallsmängden i Sverige. Dessutom minskar materialåtervinningen, det vill säga återvinning av avfall som kan återanvändas för att göra nya produkter.
– Tvärtemot samhällets mål att minska avfallet visar statistiken från åren 2014 till 2020 att det ökar, säger Lars Viklund, avfallsstatistiker på Naturvårdsverket.
Ny statistik från Naturvårdverket visar att det 2020 skapades 35,7 miljoner ton avfall i Sverige, varav 3,2 miljoner ton var farligt avfall.
Även om det är en marginell ökning jämfört med 2018, då det genererades 35,2 miljoner ton avfall, ser utvecklingen ut att gå åt fel håll, sett från samhällets mål, menar Naturvårdsverket.
Den nya statistiken visar att de största mängderna avfall 2020 genererades i byggbranschen (14,2 miljoner ton), därefter hushållen (4,6 miljoner ton) och tjänstebranscherna (2,2 miljoner ton).
Av det ”icke-farliga avfallet” kom den största mängden från jordmassor (8,7 miljoner ton), mineraliskt och blandat bygg- och rivningsavfall (2,9 miljoner ton) och metallavfall (2,7 miljoner ton).
Det farliga avfallet utgjordes främst av kemiskt avfall (643 000 ton), mineralavfall från avfallsbehandling och stabiliserat avfall (451 000 ton), samt jordmassor (410 000 ton).
19 kilo mer avfall per person
Av den totala mängden avfall, som alltså uppgick till 35,7 miljoner ton 2020, stod hushållen för 4,6 miljoner ton, vilket motsvarar cirka 449 kilo avfall per person. 2018 var motsvarande siffra 239 kilo avfall per person – det har alltså skett en ökning med 10 kilo.
I ett längre perspektiv ökade avfallsmängden från 430 kilo per person 2014 till cirka 449 kilo per person 2020 – en ökning med 19 kilo.
Materialåtervinning innebär att sorterat material kan ersätta andra produktions- eller konstruktionsmaterial. Det medför inte bara att uttaget av mängden jungfruligt material minskar, det innebär också energibesparing." – Avfall Sverige
Materialåtervinningen
Jämfört med 2018 har andelen avfall som materialåtervinns minskat med tre procentenheter. Naturvårdsverket skriver ”att ytterligare insatser behövs om man vill att materialåtervinningen ska öka”.
– Jag är osäker på om gemene man är medveten om att en så stor andel av det svenska avfallet inte materialåtervinns. Statistiken visar tydligt att ytterligare insatser behövs om man vill att materialåtervinningen ska öka och att vi ska komma högre upp i avfallshierarkin, säger Lars Viklund.
