Trots att Sverige vid en internationell jämförelse har väldigt ren luft, uppskattar forskare att luftföroreningar bidrar till tusentals förtida dödsfall varje år och att mer behöver göras om man vill förbättra folkhälsan.
– Läget är fortfarande allvarligt. Sedan 1980-talet har det skett en stor förbättring av luftkvaliteten i Sverige. Det lutar åt att utvecklingen sakta fortsätter åt rätt håll, men mer behöver göras, säger Leo Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare vid Göteborgs universitet till Forskning.se.
Enligt honom är luftföroreningar ett underskattat folkhälsoproblem, även om skärpta lagkrav och målmedvetna åtgärder under många år lett till en positiv utveckling när det handlar om ren luft. Ändå uppskattar forskare att ungefär 7600 personer dör i förtid varje år till följd av luftföroreningar.
"Viktigt område"
– Det är fortfarande den miljöfaktor som orsakar mest hälsoeffekter om man räknar i antalet döda, uppger Leo Stockfelt. Samhället fokuserar ofta på nya, kanske mer spännande hälsorisker. Men om målet är att förbättra folkhälsan, att påverka hälsan i hela befolkningen, är detta ett mycket viktigt område.
En terori är att små partiklar, någon tusendels millimeter i diameter, tar sig ner i luftvägarna och orsakar inflammation som sedan sprids i kroppen. Det kan leda till bland annat stroke och hjärtinfarkt.
Leo Stockfelt poängterar dock att även om effekten av luftföroreningar är hög på befolkningsnivå, är risken för enskilda individer liten.
