Nya energiåtgärder, en europeisk vätgasbank och ökat samarbete med europeiska länder som står utanför EU. Samt omfattande stöd till återuppbyggnad av ukrainska skolor. Det och mycket annat lyfte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt årliga linjetal idag.
Klädd i blått och gult visar von der Leyen med största tydlighet att Ukraina är ett givet fokus för årets stora linjetal om läget i EU inför EU-parlamentet i Strasbourg.
– I dag har modet fått ett namn – och det namnet är Ukraina, säger hon.
Som hjälp lovar hon nu bland annat 100 miljoner euro till återuppbyggnad av ukrainska skolor och förslag om att Ukraina ska omfattas av EU:s fria roamingregler.
Redan under onsdagen åker hon dessutom till Kiev för att diskutera läget med president Volodymyr Zelenskyj.
Vätgas och handel
Mycket av intresset inför talet handlade om krigets konsekvenser på energipriserna.
EU-kommissionen föreslår som väntat bland annat gemensamma åtgärder för att minska energikonsumtionen i Europa och ett intäktstak för de energiföretag som just nu tjänar extra mycket på grund av det höga gaspriset.
Men von der Leyen lovar också mycket annat, både stort och smått:
* Hon vill skapa en europeisk vätgasbank för att lotsa tre miljarder euro i nya investeringar till vätgasmarknaden.
* EU:s gemensamma brandflygsflotta ska utökas med ytterligare tio plan och tre helikoptrar.
* EU-länderna ska få enklare regler för att hantera sina statsskulder, med mer flexibilitet för huvudstädernas regeringar.
* Nya frihandelsavtal med Chile, Mexiko och Nya Zeeland ska föras fram för ratifikation.
* Samarbetet med de europeiska länder som står utanför EU ska befästas.
Nytt konvent?
Mer kontroversiellt är också att von der Leyen rakt ut talar om ett nytt konvent för att fundera över EU:s grundfördrag.
– Vissa kommer att säga att det inte är läge just nu. Men om vi allvarligt vill förbereda oss för morgondagens värld måste vi kunna hantera sådant som betyder mest för invånarna. Och om vi är seriösa med att utöka unionen måste vi vara seriösa när det gäller reformer, säger von der Leyen.
Flera medlemsländer – däribland Sverige – är emellertid uttalat skeptiska till att just nu börja peta i EU-fördragen, eftersom det riskerar att förlama EU-arbetet under flera år.
Det märks också när de svenska EU-parlamentsledamöterna kommenterar talet.
– Det vore bättre att fokusera på samhällsproblem än att göra fördragsändringar, säger exempelvis Tomas Tobé (M).
