Med den nya överenskommelse som ska ligga till grund för regeringsmakten de närmsta fyra åren, kommer Sverige att frångå Parisavtalet. Det menar tidigare klimat- och miljöminister Per Bolund (MP).
– Det kommer fullständigt underminera all trovärdighet, säger han till Syre.
Sveriges tidigare klimat- och miljöminister Per Bolund, spar inte på kraftorden när han kommenterar den överenskommelse som M, KD, L och SD presenterade idag.
– Man krossar alla miljöreforner som kan minska utsläppen här och nu, säger han.
Avtalet som lägger grunden för den kommande regeringsmakten, innebär ett totalt omtag i klimat- och miljöpolitiken. Bland annat avser M, Kd, L och Sd att kapa inblandningen av biobränsle i drivmedel till EU:s miniminivå, pausa miljöprövningen av vattenkraftverk och låta havsbaserad vindkraften själv stå för anslutningskablar från land. Satsningar som aviseras rör bland annat att ge kärnkraften kreditgarantier på 400 miljarder kronor.
”Den vägen är stängd”
– Om deras förslag överhuvudtaget fungerar kan de leverera först om något årtionde, det är solklart att Sverige nu frångår Parisavtalet, säger Per Bolund och menar vidare att den politik som aviseras i överenskommelsen, kommer att skjuta Sveriges klimatmål till 2030, i sank.
– Det går inte att nå klimatmålen med den här politiken. De tar bort allt det som leder i rätt riktning och som enligt våra expertmyndighet är en ren förutsättning för att vi ska ha en chans. Vi vet att man skulle behöva öka takten för att klara klimatmålen, nu bromsar man takten.
Något som Per Bolund menar kommer att påverka Sveriges internationella anseende och därmed våra möjligheter att påverka den globala klimatpolitiken. Även beskedet i avtalet om att den tillträdande regeringen ska skrota målet om att en procent av BNP ska gå till bistånd, kommer att få konsekvenser, spår Per Bolund. Det löfte han gav som klimat- och miljöminister för ett år sedan om att öka klimatbiståndet, kommer nu att brinna inne, enligt Bolund.
– Det hade sin grund i att enprocentsmålet fanns kvar och att vi genom att ekonomin växer, skulle få ökat utrymme att fylla på klimatfinansieringen, men den vägen är stängd nu när man kapar biståndet kraftigt.
