Han har länge varnat Europa för att göra sig beroende av fossila bränslen från en auktoritär regim. Nu tvingas den ryske klimataktivisten Vladimir Slivjak se inkomsterna användas i ett krig mot det land där hans pappa är född. ”Det är fruktansvärt”, säger han.
Han var bara 16 år när han var med och startade organisationen Ecodefense, som sedan 1989 kämpar för att värna miljön och väcka motstånd mot kol- och kärnkraftsindustrin i Ryssland. Numera är Vladimir Slivjak en ledande röst i den ryska miljörörelsen och fick förra året ta emot Right Livelihood-priset för sitt arbete.
Slivjak har också riktat strålkastaren mot Rysslands omfattande export av fossila bränslen och har tillsammans med andra aktivister varnat europeiska regeringar för att göra sig beroende av regimen – som har klart auktoritära drag.
Pengar till krig
Nu tvingas han se på när en del av de för Ryssland så viktiga exportinkomsterna förvandlas till förödande stridskraft i kriget i Ukraina.
– I flera år har vi försökt prata med regeringar och företag men de har aldrig riktigt lyssnat eller tagit till sig information om exempelvis brott mot mänskliga rättigheter kopplat till utvinningen av fossila bränslen i Ryssland, säger Slivjak till TT.
– Vår uppmaning att sluta köpa ryska fossila bränslen berodde på andra saker. Ingen trodde väl att Vladimir Putin skulle starta ett sådant här krig. Men nu ser vi hur han använder pengarna han tjänat på att sälja olja, kol och gas till sitt krig i Ukraina.
EU-kommissionen har presenterat en plan som ska göra Europa mindre beroende av rysk fossil energi. Men det kommer att bli en utmaning. Slivjak tar Tyskland som ett exempel, där omkring hälften av naturgasen och kolet importeras från Ryssland.
– Beroendet av ryska fossila bränslen är ett väldigt stort problem för västländer, eftersom det är svårt att ersätta på kort sikt. Det kommer att ta tid.
Krig och klimat
Nu hoppas Slivjak att alla hot, löften och uttalanden om att isolera och skära av Rysslands affärer ska bli verklighet.
– Om regeringar och länder inte slutar att samarbeta med regimen visar de Putin att han kan fortsätta göra som han vill. Att stoppa importen av ryska fossila bränslen är viktigt för att stoppa framtida krig eller ett ännu större krig i Europa, säger han.
– Lyckas Europa kommer det att leda till en snabbare övergång till förnybar energi, vilket världen behöver för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. På så sätt är kriget och klimatet sammankopplat.
Vladimir Slivjak har svårt att hitta orden när han ska beskriva hur han känner inför kriget. Han bor i Tyskland sedan en tid tillbaka men är född och uppvuxen i Ryssland.
– Jag mår så dåligt. Landet som jag tillhör, där jag föddes, har startat krig mot det land som min pappa kommer från. Det är fruktansvärt, inte bara för mig. Det är nästan som om det vore krig i Ryssland, eftersom så många ryssar har nära band till Ukraina.
"Modigt"
Ecodefense är precis som många andra civilsamhällesorganisationer brännmärkt som ”utländsk agent” av ryska myndigheter. Den av omvärlden kritiserade lagen gör det svårt för organisationen att verka och Slivjak har själv gripits flera gånger i samband med protester.
Han är förvånad över att relativt många ryssar har vågat sig ut på gatorna i ett försök att visa världen att Putin inte har ett enat folk i ryggen. Tusentals människor har gripits sedan de deltagit i demonstrationer mot kriget runt om i Ryssland den senaste tiden.
– Med tanke på regimens omfattande repression mot kritiker är det modigt av människor att ta sig ut, särskilt som de vet att de kan hamna i fängelse, säger Slivjak.
– Regimen gör vad den vill och struntar i vad världen säger. Jag hoppas bara att människor orkar och vågar fortsätta kämpa, det är den enda vägen mot frihet.
Fakta: Stora fossila tillgångar
Ryssland har stora tillgångar på olja och naturgas. Fossila bränslen utgör mer än hälften av landets export och står för merparten av elproduktionen.
Olje- och gasexporten ger Ryssland ett stort överskott i handeln med utlandet.
I samband med Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina i februari införde omvärlden ekonomiska sanktioner utan tidigare motstycke. Bland annat stängdes ryska storbanker av från det internationella betalningssystemet Swift och tillgångar utomlands tillhöriga den ryska centralbanken frystes.
När invasionen gick in på sin andra vecka beslutade USA att stoppa all import av olja och gas från Ryssland. EU, som är mer beroende av rysk olja och gas, planerar att skära ned stora delar av importen.
Ekonomiska bedömare förutspår sanktionerna kommer att slå hårt mot den ryska ekonomin och att den kommer att försättas i recession under 2022 med en negativ tillväxt på 5 procent eller mer.
Källa: Landguiden/UI
