Det politiska intresset ökar efter Rysslands invasion. ”När det handlar om krig blir det politik av allt”, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap.
Rysslands invasion av Ukraina berör och väcker avsky världen över. På fredagens presskonferens pratade exempelvis justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) om Putins “vansinniga krigföring”, ”allvarliga krigsbrott” och “urskillningslösa angrepp mot civilbefolkningen”.
Det leder även till att fler intresserar sig och sätter sig in i politiken vilket SVT Jönköping var först med att uppmärksamma.
– Händer det dramatiska händelser blir folk ofta intresserade av vad som ligger bakom händelsen och det som sker. När det nu handlar om krig blir det politik av allt, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap på Linnéuniversitetet i Växjö till Syre.
Störst ökat intresse bland de unga
Magnus Hagevi tror framförallt att intresset och engagemanget ökar bland de unga.
– Jag tror att alla händelser som är politiska på något sätt kommer att öka intresset för politiken. Och är man intresserad av att lära sig om politiken samtidigt som det händer saker som är viktiga och centrala som den typen av konflikter vi nu ser i Europa så kommer det att öka det politiska intresset.
Hur viktigt är det att unga engagerar sig?
– Demokrati är folkstyre och är det inte något folk som engagerar sig så blir det problem för demokratin. Det är viktigt att varje ny generation engagerar sig för att demokratin ska kunna fungera i framtiden.
Större intresse för vad partierna står för
Magnus Hagevi tror det osäkra läget i Europa kommer att leda till att intresset för politik ökar vad gäller de politiska frågorna, men även partipolitiskt.
– Man är i första hand intresserad av de politiska frågorna men eftersom vi lever i en demokrati och partierna är viktiga börjar man diskutera olika alternativ både för det egna landet och internationellt. Om man tittar exempelvis på frågan om Natomedlemskap blir det partipolitik eftersom partierna har olika åsikter i den frågan, säger Magnus Hagevi.
Kan du komma på fler exempel där det kan komma att bli partipolitik av en fråga?
– Det kan vara synen på Europa. Hur ska samarbetet utvecklas i den europeiska unionen? Det kan vara frågor om försvarskostnader. Det är direkta frågor som påverkas, säger Magnus Hagevi.
– Sedan kan man tänka sig indirekta frågor som miljöförstörelse för det som händer i krig påverkar självklart miljön. Men det beror på. Jag tänker exempelvis på den ryska attacken mot kärnkraftverket Zaporizjzja. Men det måste gå ett varv till innan det blir en direkt politisk fråga.
Han tror även att kriget kommer att leda till att partierna kommer att få fler medlemmar, och att fler går och röstar.
Tror du att det politiska intresset har ökat ytterligare som följd av coronapandemin som drabbade oss före kriget?
– Kriser ökar intresset i största allmänhet. Men jag är inte lika säker på pandemin eftersom den har varit så utdragen och för de allra flesta blev det ganska odramatisk, säger Magnus Hagevi och fortsätter.
– Jag ägnar mig även åt religionssociologi och när det händer katastrofer så brukar folk bli mer religiösa men just när det gäller pandemin har jag inte märkt något av det. Kanske är det samma med politiken att pandemin inte är en lika stark händelse som påverkar på samma sätt. Däremot tror jag att kriget definitivt får fler att engagera sig.
Handlar till slut om människors rättigheter
Engagemanget för politiken är viktig eftersom det till slut handlar om att skydda människors rättigheter, anser Magnus Hagevi. Han nämner som exempel samernas rättigheter, eller friheten att utöva sin religion som i Växjö där Sverigedemokraterna 2018 krävde folkomröstning och ville förbjuda Stiftelsen Växjös muslimers att ha böneutrop.
– Folk blev alldeles chockade över att kommunfullmäktige skulle kunna förbjuda böneutrop. Jag bor i Växjö och här var det en stor fråga, säger Magnus Hagevi.
Väldigt ovanligt med enighet
Valrörelsen har inletts, de första partiledardebatterna har hållits och valaffischerna har börjat pryda våra samhällen. Men hur blir en valrörelse och en debatt i kristider? En debatt bygger på olika åsikter, en konflikt i en fråga, men i dagens läge verkar det råda enighet mellan partierna om att kriget, och Putin, måste stoppas.
– Möjligtvis skulle Natofrågan kunna vara en fråga som diskuteras mellan partierna men det är inte säkert det heller utan det kan i förlängningen hamna i något slags konsensus, en slags enighet och det är väldigt sällan det är så.
Med den stora mängd flyktingar som förväntas komma från Ukraina, skulle flyktingfrågan kunna bli en partipolitisk fråga?
– Ja, det skulle det kunna bli. Just nu är det en slags enighet även i den frågan men det är inte säkert att det kommer att förbli så. Det beror på hur länge kriget kommer att hålla på och hur många som kommer till Sverige. Uppstår det en främlingsfientlighet mot ukrainare kan det vara en sak som ett parti som Sverigedemokraterna snappar upp.
Kan det bli en kommunal politisk fråga? Vid flyktingkrisen 2015 var det vissa kommuner som tog ett stort ansvar medan andra inte var med och bidrog.
– Till sist är det ändå en statlig fråga. Kommunerna kan inte bedriva en egen utrikespolitik som det då till slut skulle handla om.
Längden på konflikten avgör
Hur politiken påverkas, hur vårt engagemang utvecklas, hur partierna kommer att agera och valrörelse påverkas handlar självfallet mycket om hur länge konflikten varar och hur den utvecklas. Eskalerar den kommer den att påverka mer.
– Jag har aldrig varit med om en konflikt så nära Sverige och det är svårt att veta hur mycket den kommer att påverka oss. Något liknande har inte skett sedan andra världskriget. Kommer det att finnas en slags borgfred mellan partierna? På vilket sätt det kommer att påverka valrörelsen och valet? Vi får se tiden an.
