Glöd · Ledare

Propagandan, Nato och den tudelade sanningen

I går publicerades Natoutredningen Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige. Den är framtagen gemensamt av riksdagspartierna, även om MP och V inte står bakom dess slutsatser, och den ser ut som man kan förvänta sig av partier som hellre vill propagera för sin sak, än att ta fram ordentligt bakgrundsmaterial till eventuella beslut i Nato-frågan.

Det är styckevis ett tämligen komplicerat budskap de försöker föra fram. För det första kan vi lika gärna gå med I Nato eftersom Ryssland redan räknar med att vi är med. Man skriver till exempel så här: ”Ryssland utgår ifrån att Sverige kommer att samarbeta djupt och brett med Nato i en kris eller krig som berör både Sverige och Natoländer (eller enbart Natoländer i vårt närområde).” Bara för att några meningar efteråt skriva att ”Sverige skulle bli det enda landet i Norden och Baltikum utanför Nato. Sverige skulle därför bli av särskilt militärstrategiskt intresse för Ryssland i händelse av en konflikt.” Om Finland skulle gå med. 

Men motstridigheterna återfinns inte bara där. Man menar både att man självständigt kan fortsätta driva nedrustningsfrågan och att vi kommer förväntas “bidra till Natos avskräcknings- och försvarsåtgärder” och “Ett medlemskap i Nato omfattar även ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen.”

Om man ska försöka hålla ihop deras tanke så menar de att vi som land kommer ha rätt att tacka nej till att man placerar kärnvapen i Sverige (flera Natoländer har gjort så), och att vi i FN kommer kunna fortsätta verka för nedrustning. Men det blir ju utomordentligt svårt för oss att verka för ett kärnvapenförbud, om vi ålägger oss att vara lojala med Natos uttalanden om att ”alliansen kommer att verka för strategisk riskreducering så länge kärnvapen existerar. “

Men det som sticker ut mest i utredningen är ändå den totala avsaknaden av en analys av det långsiktiga säkerhetsläget i världen. Vad händer med Kina när Nato utvidgar sitt territorium? Vad händer med Moldavien och övriga ryska grannländer när Natogränsen flyttas närmare Ryssland? Hur ska vi agera när syriska kurder slår tillbaka mot turkiska kränkningar?

Överhuvudtaget nämns inte problemet med att flera Natoländer blir allt mindre demokratiska mer än i följande två meningar: ”Det kan konstateras att det inom Nato finns länder med olika utveckling avseende mänskliga rättigheter och demokrati. Den utmaningen finns emellertid även inom andra internationella organisationer som Sverige är medlem i såsom FN, EU och OSSE”. Det är så klart sant, men skillnaden är ju att går vi med i Nato har kommer vi också ha djupa, militära samarbeten med dessa länder. 

Vi har långtgående försvarssamarbeten med Norge, Finland och Danmark. Vi samarbetar med Storbritannien, Nato och EU. Vi är förväntade, om än inte obligerade, att delta om något Natoland blir attackerat, och Natoländerna är förväntade att svara om vi blir det. När man läser rapporten slås man av hur det inte är fler och djupare militära samarbeten vi, eller världen, behöver, utan fler kanaler för fredsarbete. På söndag ska Socialdemokraterna fatta beslut, tyvärr hinner vi nog inte få någon mer nyanserad debatt än så här, innan det är för sent.

De två partier som fortfarande står emot.

Ryssland lär inte gå in med soldater i Sverige under ansökningsperioden. Men de kanske skickar sina kärnvapen hit.