Etiopiens humanitära kris har förvärrats på grund av kriget i Ukraina. Nu skjuter Sverige till ett extra stödpaket på 40 miljoner.
Krisen i Etiopien blir allt värre. En pågående konflikt och den svåraste torkan på 40 år har skapat miljontals hjälpbehövande och över 400 000 människor lever i svältliknande förhållanden.
Mot bakgrund av krisen berättade biståndsminister Matilda Ernkrans (S) och David Beasley, direktör för FN:s livsmedelsprogram WFP (World food programme), på en gemensam presskonferens att Sverige kommer att öka sitt bistånd till WFP:s program i Etiopien med ytterligare 40 miljoner kronor.
Under 2022 bidrar Sverige med 1,5 miljarder svenska kronor till WFP, varav totalt 105 miljoner kronor går till Etiopien med det nya stödpaketet.
Sverige är ett av de länder i världen som donerar mest pengar till organisationen.
– Det råder höga priser på spannmål och konstgödsel, vilket ökar risken för svält för 47 miljoner människor. I detta läge är det viktigt att vi har tillgång till flexibla bidrag. Vi är stolta över att vara den största donatorn med 1,5 miljarder kronor i år. Förra året avtalade vi att ge icke öronmärkta bidrag till WFP om 3,7 miljarder för fyra år, säger Matilda Ernkrans på pressträffen.
Etopien ett av de länder som får mest
Etiopien kommer att vara ett av de länder som får mest bidrag från Sverige och ska enligt den nya utvecklingsstrategin få totalt 1,7 miljarder kronor under en femårsperiod.
Med anledning av den pågående konflikten i Etiopien står det i den nya strategin att man inte ska ge direkt stöd till statliga aktörer.
– Pengarna kommer inte att gå till den etiopiska staten utan kanaliseras genom multilaterala organisationer som WFP och civilsamhällesorganisationer, säger Matilda Ernkrans.
Värsta krisen sedan andra världskriget
Den humanitära krisen och bristen på mat har nått nivåer som David Beasly inte ens kunde tänka sig när tillträdde som chef för fem år sedan.
– Nu har vi en skör världsekonomi, och på grund av coronapandemin så ökade antalet människor som lider av svält från 135 miljoner i världen till 276 miljoner. När vi inte trodde det kunde bli värre så trappades konflikterna upp i Afghanistan och sedan inleddes kriget i Ukraina. Ett land som ger mat till 400 miljoner människor är nu borta från marknaden. Vi är i ett krisläge världen inte skådat sedan andra världskriget, säger David Beasley och fortsätter:
– Lägg till ökade bränslepriser, matpriser, fraktkostnader. Dessutom har vi torka på flera håll i världen, bland annat i flera länder i Afrika som Somalia, och i sydvästra USA.
Kostnaden ökar 140 gånger
David Beasley återkommer flera gånger till hur tacksam han är för Sveriges bidrag, men önskar att fler rika länder skulle bidra med mer.
– Jag får ofta frågan om varför skattebetalare ska betala för mat i andra länder när man behöver pengarna på hemmaplan. Men ser vi inte till att stävja hungern i dessa utsatta områden kommer folk att behöva lämna sina hem.
– Jag läste nyligen en tysk studie. I Syrien kostar en dags försörjning 50 cent för en person. Flyttar personen till Berlin är kostnaden i stöd 140 gånger mer, 70 dollar per dag. Räkna på det själva! Och flyktingen vill inte lämna sitt land, sin kultur eller sitt hem, säger David Beasly och fortsätter:
– Möter vi inte behovet som nu råder i världen kommer Syrienkrisen att framstå som en picknick i parken.
Ministern åker till Etiopien
Matilda Ernkrans åker nu tillsammans med David Beasley till Etiopien den 15–17 juni. Under besöket kommer de bland annat träffa representanter för civilsamhället i Etiopien och diskutera situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet.
Biståndsministern kommer även att ha möten med regeringsföreträdare, inklusive Etiopiens vice premiärminister, tillika utrikesminister Demeke Mekonnen, för att tala om de ökade politiska spänningarna runt om i landet och konflikten i norra Etiopien.
– För att nå en hållbar fred i landet och stärka demokratin och mänskliga rättigheter måste konflikten i norra Etiopien få en politisk, långsiktig lösning. Det är också ett måste för att minska de växande humanitära behoven i konfliktens spår, säger Matilda Ernkrans i ett pressmeddelande.
WFP är världens största humanitära organisation, och tilldelades Nobels fredspris år 2020.
Läs mer:
Varningen: Kriget riskerar att öka världssvälten
Höjda matpriser kan leda till nya väpnade konflikter: ”Nästan en perfekt storm”
