Zoom

Ny regering ritar om Danmarks politiska karta

Statsminister Mette Frederiksen på en presskonferens i söndags.

Danska Socialdemokratiet bildar en blocköverskridande regering med Venstre och Moderaterne.
– Det blir en regering med höga ambitioner, säger statsminister Mette Frederiksen (S).

Sex veckor efter det att det danska folket sagt sitt i folketingsvalet fick landet i går kväll ett nytt styre. Socialdemokratiet bildar regering tillsammans med högerpartierna Venstre (V) och Moderaterne (M).

– Jag har i kväll meddelat hennes majestät drottningen att vi är klara, sa Mette Frederiksen på en presskonferens utanför det kungliga residenset Amalienborg i centrala Köpenhamn.

"En massa kompromisser"

Exakt vad de tre partierna enats om har de inte gått ut med, och hur regeringen ska se ut får danskarna vänta på.

På onsdagen ska de tre partiledarna – Mette Frederiksen, Venstres Jakob Ellemann-Jensen och Moderaternes Lars Løkke Rasmussen – lägga fram en form av regeringsförklaring med sina mål för mandatperioden, och först på torsdagen presenterar de vem och vilka partier som får vilka ministerposter.

– Det innebär en massa kompromisser, men ännu viktigare är att det blir en regering med höga ambitioner. Allra mest är jag glad över att våra tre partier gått samman och tagit vårt ansvar för Danmark, säger Frederiksen.
Rasmussen glad

Veteranen Lars Løkke Rasmussen, själv statsminister i två regeringar, skriver på Facebook att att han är mycket glad över att de tre lyckats hitta en lösning.

”För snart fyra år sedan öppnade jag dörren på glänt för ett bredare samarbete över mitten. För Danmark är bättre betjänt av samarbete och kompromisser än av ultimatum och krav”, skriver Rasmussen, som ledde Venstre i 10 år och för 18 månader sedan bildade Moderaterne.

På väg från förhandlingarna sade han kort till den samlade presskåren:

– Det är alltid roligt när ens drömmar går i uppfyllelse.

Förhandlingarna har tagit 42 dagar, längre än efter något val sedan 1950-talet. Sedan lördag har samtalen pågått närmast dygnet runt och tidigare på tisdagen drog sig Radikale venstre (RV) från det röda blocket ur förhandlingarna.

Det tros enligt danska medier ha snabbat på förhandlingarna i slutspurten, men också göra livet lite surare för S, vars parti står ensamt på vänstersidan i koalitionen.

Frederiksen säger att hon gärna sett även RV i regeringen men också att hon kommer att försöka nå breda uppgörelser med oppositionen.

Ny situation

Regeringspartierna fick tillsammans 50,1 procent av rösterna i valet den 1 november. I folketinget har de 89 av 179 platser, men tillsammans har de också stöd av tre färöiska och grönländska mandat. Därmed når de med knapp marginal majoritet – och för blott andra gången sedan andra världskriget får landet ett blocköverskridande styre.

– Det här är något nytt och inget vi är vana vid i Danmark. Men jag har under en längre tid ansett att det här är vad vårt land behöver, säger Frederiksen.

Det håller inte alla med om. Den nya SVM-regeringen hade knappt presenterats innan kritiken kom från såväl höger som vänster.
Högerpartierna anklagar V och M för svek efter att de tvärvände i den inflammerade frågan om ett eventuellt riksrättsåtal mot Frederiksen i minkfrågan. Vänstern å sin sida konstaterar att det röda blocket hade fått majoritet, om S vänt sig mot dem i stället för de borgerliga.

Större politiska konsekvenser

Nu ritas istället den politiska kartan om.

– Den här idén om att S och Venstre ska regera ihop, den är exceptionell, säger Dahlerup. Tidigare försök med samarbete mellan de politiska ärkerivalerna har inte gjort några större avtryck i de danska historieböckerna, säger Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet.

– Det har endast hänt en gång tidigare att Venstre och S har samarbetat, det var på 1970-talet och det gick väldigt dåligt. Det höll väl bara ett år.

Det nya försöket med regeringssamarbete får dock större politiska konsekvenser i Danmark.

– Partistrukturerna håller på att ändras, och de fem stora partierna håller på att förlora det traditionella greppet om folketinget, säger Drude Dahlerup.

Fakta: De långa förhandlingarna

Regeringsförhandlingarna avslutades 42 dagar efter folketingsvalet. Det är nytt danskt rekord i långa förhandlingar. Det tidigare rekordet på 35 dagar var från 1975.

5 oktober: Statsminister Mette Frederiksen utlyser val, som ska hållas den 1 november.

1 november: Folketingsval. Det röda blocket når majoritet, men Frederiksen söker sig högerut för blocköverskridande förhandlingar. Venstre förhåller sig avvaktande till de första trevande kontakterna.

4 november: Regelrätta förhandlingar inleds. Danmarksdemokraterne deltar för första och sista gången.

23 november: Tre partier – Enhedslisten, Alternativet och Nye borgerlige – hoppar av förhandlingarna.

3 december: De Konservative drar sig ur samtalen.

7 december: Också Socialistisk folkeparti lämnar samtalen. Liberal alliance och Dansk folkeparti (DF) är officiellt kvar, men bjuds inte längre in till förhandlingsbordet. Därmed återstår bara S, V, M och Radikale venstre.

11 december: Lars Løkke Rasmussen (M) och Jakob Ellemann-Jensen (V) gör en u-sväng och vill inte längre se en juridisk utredning av Frederiksens roll i det lagvidriga beslutet att massavliva landets 15–17 miljoner minkar.

13 december: DF lämnar även officiellt samtalen, det gör sedan också Radikale venstre. Några timmar senare meddelar Mette Frederiksen att en överenskommelse om en SVM-regering är klar.

15 december: Regeringen ska presenteras.

TT, Källa: Ritzau

Fakta: Folketingsvalet

(Valresultat 2019 inom parentes)

Regeringskoalitionen:

Socialdemokratiet – 27,5 procent/50 mandat (25,9 procent/48 mandat).

Venstre – 13,3 procent/23 mandat (23,4/43).

Moderaterne – 9,3 procent/16 mandat (nytt parti).

Röda blocket:

Socialistisk folkeparti – 8,3 procent/15 mandat (7,7/14).

Enhedslisten – 5,2 procent/9 mandat (6,9/13).

Radikale venstre – 3,8 procent/7 mandat (8,6/16).

Alternativet – 3,3 procent/6 mandat(3,0/5).

Blåa blocket:

Danmarksdemokraterne – 8,1 procent/14 mandat (nytt parti).

Liberal alliance – 7,9 procent/14 mandat (2,3/4).

Konservative folkparti – 5,5 procent/10 mandat (6,6/12).

Nye borgerlige – 3,7 procent/6 mandat (2,4/4).

Dansk folkeparti 2,6 procent/5 mandat (8,7/16)

Fyra av folketingets 179 mandat är så kallade nordatlantiska mandat. På Färöarna har blocken fått varsitt mandat, och på Grönland tillföll båda mandaten det röda blocket.

TT, Källa: Danmarks Radio