Kolera och andra smittoutbrott följer ofta i spåren av humanitära kriser. Men i Ukraina är det andra saker som hotar hälsan – utöver krigshandlingarna.
Nej, det är inte kolera och andra infektionssjukdomar orsakade av dålig vattentillgång och bristande hygien som hotar människors hälsa i Ukraina – vid sidan av direkta skador av kriget. Så som annars ofta är fallet vid krig och andra humanitära katastrofer.
Det konstaterar Andreas Wladis, kirurg och professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet.
– Ukraina är inte Afghanistan eller ett fattigt afrikanskt land, där utgångspunkten är en bräcklig sjukvård, besvärliga infektionssjukdomar och en undernärd befolkning. Det här är en befolkning som är som vi – de lever ett bra västerländskt liv, säger han.
Inte heller är det husdjur som sprider rabies, som Ukraina är ett högriskland för, eller den låga vaccinationsgraden för covid-19, som är utgör de stora hälsoproblemen.
Slås i spillror
Det största hotet mot folkhälsan är i stället att sjukvårdssystemet riskerar att snabbt att slås i spillror. Då uteblir möjligheterna att hålla i gång vården av alltifrån kroniska sjukdomar till preventiva insatser såsom barn- och mödrahälsovård, konstaterar Andreas Wladis:
Blindtarmsinflammationer, gamlingar som ramlar och får en fraktur och kvinnor föder barn – allt pågår som vanligt och kräver någon form av sjukvårdsåtgärd. Uteblir den vården får det stora humanitära konsekvenser, säger han.
I vissa fall blir effekterna tydliga på en gång, till exempel vid utebliven dialysbehandling, medan andra effekter är mer smygande, som att problem under en graviditet upptäcks för sent.
Vårdpersonal flyr
Det har redan kommit många rapporter om att sjukhus och andra vårdinrättningar utsatts för bombningar och att vatten, elektricitet och värme är en bristvara. Men vården stannar även av på grund av att patienter och vårdpersonal har svårt att ta sig fram till sjukhus och kliniker, liksom att läkare och sjuksköterskor flyr landet.
– Vi har sett ett stort mod bland den ukrainska befolkningen och många stannar kvar. Men många läkare och sjuksköterskor har också barn och månar om deras bästa. Konsekvensen blir en kraftig underbemanning av sjukvården, säger Andreas Wladis.
Det råder även skriande brist på mediciner och sjukvårdsutrustning i delar av landet där leveranskedjorna skurits av. Exakt hur kapaciteten hos vården och tillgången till mediciner ser ut nu är svårbedömt, konstaterar Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet.
– Det varierar nog mycket mellan olika delar av landet, där de östra delarna med bland annat Mariupol har det värst, säger Johan von Schreeb, som själv väntar på klartecken för att åka till Ukraina på Världshälsoorganisationens uppdrag.
Han lyfter även fram den enorma utmaningen för vården att ta hand om de psykologiska följderna av kriget, där rädslan och skräcken kan orsaka djupa mentala ärr.
Onödiga infektioner
Ytterligare ett akut problem är bristen på vatten, som är grundläggande för all sjukvård. Det går åt stora mängder vatten för alltifrån att sterilisera instrument och tvätta sjukhustextilier till att personalen ska kunna tvätta händerna.
– Ingrepp som ett kejsarsnitt eller bara att sätta en nål i armen kan leda till allvarliga infektioner som annars hade varit undvikbara, säger Anderas Wladis.
– På längre sikt finns också en risk för kolerautbrott om vattenreservoarer inte hanteras på rätt sätt, menar Andreas Wladis.
Även att man tvingas äta dålig och gammal mat kan leda till diarrésjukdomar som shigella och dysenteri.
– Och det kan stjälpa även den bästa om du blir tillräckligt uttorkad, säger Johan von Schreeb.
Undernäring hotar
Om någon månad eller två riskerar även undernäring att bli ett hot, när människor inte fått i sig tillräckligt under en längre tid.
– Och en undernärd befolkning är mer känslig för infektioner och annat. Alla sjukdomar slår hårdare om du har näringsbrist, säger Andreas Wladis.
Så hur ska omvärlden bäst stötta sjukvården i Ukraina för att befolkningen ska kunna få vården de behöver? Det viktigaste, som långtifrån lyckats vid andra kriser, är att hjälpen som skickas verkligen matchar behoven, understryker både Anderas Wladis och Johan von Schreeb.
– Ofta skickar vi helt fel saker. Vi måste ha kontakt med ukrainska organisationer och kollegor och fråga vad de behöver. Ibland är det bästa att skicka pengar så att de på plats kan köpa den där steriliseringsapparaten eller vad de nu har behov av, säger Anderas Wladis.
Fakta: WHO varnar för brister
Redan ett par dagar efter Rysslands invasion tryckte Världshälsoorganisationen WHO på att det krävs kraftfulla insatser för att det ukrainska sjukvårdssystemet ska fortsätta att fungera under kriget.
Inte minst lyfte WHO fram att tillgången till syrgas närmade sig farligt låga nivåer. Något som bland annat drabbar de 1700 covidpatienter som vårdades på sjukhus i slutet av februari enligt WHO.
Sjukvården hotas av också faktorer såsom av brist på el och att ambulanstransporter riskerar att fastna i korselden, framhöll Världshälsoorganisationen.
