Efter 15 år lägger Nordiska museet ned utställningen Sápmi. Det främsta skälet är ge plats åt en ny basutställning om nordiskt leverne under 500 år där samisk kultur och historia ska integreras.
En av Nordiska museets hittills permanenta utställningar, Sápmi, läggs ned efter 15 år. Utställningen berör bland annat samisk identitet och samiska rättigheter, och sista chansen att ta del av den är 20 februari. Bland samer är reaktionerna blandade, men framför allt finns förhoppningen om att utställningen som utgår bör ge plats åt en ny, som bättre speglar samernas historia och villkor.
– Jag tycker att det är viktigt att det fortsätter finnas en samisk utställning i Region Stockholm framöver men att just denna läggs ner är en naturlig del i utvecklingen, säger Inge Frisk, verksamhetsledare Sameföreningen i Stockholm till SVT Sápmi.
Att Sápmi nu läggs ned har främst att göra med att museet bygger en ny stor basutställning på hela det plan 4 där Sápmi visats, förklarar Sanne Houby-Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.
– Det är en väldigt stor satsning med en samlad presentation av Sverige och Nordens historia genom 500 år, och där kommer vi att integrera samisk kultur och historia.
Ska inleda dialog om samlingarna
Stiftelsen Nordiska museet har enligt sina stadgar till uppgift att ”bevara och levandegöra minnet av liv och arbete i Sverige, företrädesvis för tiden efter år 1520” vilket även har lett till en omfattande dokumentation av samisk historia och kulturarv. I och med nedläggningen av Sápmi och planeringen av den kommande basutställningen tittar museet också närmare på hur de samiska samlingarna ska förvaltas i framtiden. För det ändamålet kommer museet i år att påbörja en utredning.
– Där ska vi dels gå i bred dialog med en rad intressenter kring samlingarna, det är ett sätt för oss att förstå hur vi inom ramen för vårt uppdrag kan jobba på ett nytt sätt med samisk kultur och historia. Stiftelsen fyller 150 år 2023 och vår grundares absoluta ambition var att vi ska skildra liv, arbete och människors vardag för alla som bor i Sverige och Norden. Den samiska delen av befolkningen är en viktig del i den ambitionen.
Sedan bildandet 1873 har museet samlat mer än 8 000 kulturhistoriska föremål som relaterar till samisk kultur och historia. Det har ifrågasatts huruvida vissa av dessa föremål hör hemma på museum utan bör återbördas till det samiska folket. Även de samlingar som nu visas i Sápmi kommer ingå i utredningen om förvaltningen av de samiska samlingarna i framtiden.
Vilka samiska föremål som ska vara med i den kommande utställningen är ännu inte klart, men Sanne Houby-Nielsens gissning är att det blir ett annorlunda urval.
– Vi ser själva mycket fram emot det, det är en spännande utmaning vi har kastat oss ut i. Det handlar mycket om olika förhållningssätt, till naturen, naturresurser, familjestrukturer, tro och vetande, hur det har ändrats. När man tänker på samtiden är det ganska tunga områden.
"Närma oss frågan på annat sätt"
Utställningen kommer vara kronologiskt uppbyggd.
– Det låter kanske lite banalt, men personligen tror jag mycket på det. Vi vill tillgängliggöra ett brett urval som mer presenteras i en social kontext. Hur såg det egentligen ut på 1500-talet och framåt till idag? I Sverige har det samiska uttrycket krympt på grund av kolonisering men långt tillbaka i tiden har det kulturgeografiskt fyllt väldigt mycket. Den utställning vi nu tar ner är en väldigt fin utställning, men vi vill helt enkelt närma oss frågan på ett annat sätt, vi vill vara mer lyhörda för hur de här 500 åren har sett ut, hur samspelet mellan samisk kulturhistoria och andra har sett ut, säger Sanne Houby-Nielsen.
Den generella ambitionen är samtidigt att vara lite mindre redovisande och att man istället ska komma väldigt nära människan bakom föremålen.
– Istället för att berätta om en stol berättar vi mer om vem som har suttit på stolen och hur personens liv såg ut, med föremålen som källmaterial, säger Sanne Houby-Nielsen.
