Det kommer att kosta att importera gödsel, cement och vissa andra varor med stora klimatutsläpp. Det är resultatet av en historisk överenskommelse i EU tidigt på tisdagsmorgonen. Men vänsterns EU-parlamentariker Malin Björk är besviken. ”Vi lyckades tyvärr bara göra begränsade förbättringar jämfört med kommissionens förslag”, skriver hon till Syre.
I takt med att EU tagit klimatbeslut som varit mer offensiva än resten av världen har risken för koldioxidläckage ökat. Det vill säga att industrier flyttar utomlands för att undgå de kostsamma klimatkraven, något EU försökt tackla genom att dela ut gratis utsläppsrätter. Men att fortsätta med det är oförenligt med målet om att nå netto noll utsläpp 2050. Det är här EU:s nya klimattull kommer in eller Carbon border adjustment mechanism (CBAM), som det egentligen heter.
Den ska garantera att europeisk industri kan klara konkurrensen trots hårdare klimatkrav, samtidigt som det ska ge förutsättningar att fasa ut de gratis utsläppsrätterna. Som grädde på moset, är det tänkt att mekanismen också ska sporra andra länder att ta beslut om striktare klimatkrav för att inte drabbas av ”tullarna”.
Förslaget som lanserades i juli 2021, som en del av EU:s stora lagstiftningspaket fit for 55, är nu på väg att bli verklighet. Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet att EU-parlamentets och EU-rådets förhandlare nått en överenskommelse.
– CBAM kommer att bli en avgörande pelare i europeisk klimatpolicy, triumferade EU-parlamentets socialdemokratiska huvudförhandlaren Mohammed Chahim från Nederländerna.
”Långa och tröga förhandlingar”
Även svenska EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L), som varit pådrivande för mekanismen, var tidigt ute med att uttrycka glädje över överenskommelsen.
– Det är just så här Europa kan pressa resten av världens länder framför oss i den gröna omställningen, skriver hon i ett uttalande.
Men Vänsterpartiets Malin Björk, som förhandlade för parlamentets vänstergrupp, skriver till Syre att hon är besviken över att den position som parlamentet gått in med i förhandlingarna inte fick det gehör i överenskommelsen med rådet som hon hoppats på.
– Det var långa och tröga förhandlingar. Rådet var verkligen inte alltid konstruktiva, skriver hon.
Gröna och vänstern drev på
Den största besvikelsen rör uteblivet finansiellt stöd till omställning av industriproduktionen och andra klimatåtgärder i världens minst utvecklade länder. Som Syre tidigare rapporterat finns det en oro för hur länder som Moçambique, vars aluminiumexport är starkt beroende av Europa, kommer att drabbas.
– Det vara bara vi i vänstern och De gröna som på allvar drev detta, skriver Malin Björk.
Överenskommelsen gäller stål, cement, aluminium, gödsel, elektricitet och väte. Också i förordningens omfattning ville parlamentet gå betydligt längre än resultatet. Men fler produkter kan komma att inkluderas i samband med en planerad översyn. När avgiften ska träda i full kraft, är ännu inte beslutat – men besked väntas inom kort.
Efter överenskommelsen ska medlemsländerna i Europeiska rådet anta förslaget och även EU-parlamentet ska formellt godkänna den.
Läs mer: