Radar · Miljö

EU först med klimattullar 

EU-kommissionen presenterar sitt klimatpaket den 14 juli - ett av förslagen är importskatt för  företag i länder med lägre miljökrav.

Länder med sämre miljölagstiftning än EU kommer att behöva betala en importavgift för koldioxidintensiva varor som stål, aluminium, cement, gödningsmedel och el. Syftet med förslaget är att höja tempot i klimatarbetet och att hindra ”koldioxidläckage”. Fattiga länder kan dock få svårt att leva upp till kraven. 

Europakommissionen har presenterat världens första importavgift som grundar sig på exportlandets miljöstandard vid viss produktion, rapporter EUobserver. Avgiften går under benämningen Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) och ska motverka att företag förlägger sin produktion till länder utanför unionen som har mindre strikta klimatregler, så kallat koldioxidläckage.

Stegvis introduktion

I första hand ska tullarna tillämpas för varor vars produktion har stark påverkan på klimatet, som stål och elektricitet. Från 2023 till 2025 behöver de berörda länderna bara rapportera sina utsläpp – först från 2026 tas till en början en lägre avgift ut för att 2035 landa på full taxa, skriver Climate change news. Tanken är att företagen ska hinna anpassa sig till systemet under övergångsperioden, uppgav enligt EUobserver EU: s kommissionär för ekonomi och finans Paolo Gentiloni.

”Genom att lösa problemet med koldioxidläckage på det här sättet kommer företag på andra håll att få incitament till att göra sina produktionsprocesser grönare. Men CBAM kommer också att uppmuntra utländska regeringar att introducera grönare riktlinjer för industrin”, sa Paolo Gentiloni vidare.

Reaktionerna från berörda länder har inte låtit vänta på sig. Flera av unionens handelspartner, bland dem det närliggande Ryssland, menar att tilltaget är ”protektionism i grön förklädnad”, skriver Climate change news.

Hela kakan till EU

Från växande ekonomier som Kina, Brasilien och Indien hörs också ifrågasättanden. Man anser att tullarna är orättvisa mot länder som historiskt sett inte orsakat de största utsläppen. Vad gäller de allra fattigaste länderna har Bryssel inte hörsammat önskemål om att undantas från avgiften; exempelvis går 80 procent av Mocambiques aluminiumexport till EU. Inte heller planerar EU att använda intäkterna från tullen – 10 miljarder euro årligen – till att finansiera klimatsatsningar i andra exportländer som Kamerun, Guinea, Zimbabwe, Zambia, Algeriet, Marocko eller Trinidad och Tobago, konstaterar Tim Gore, chef för programmet klimat och cirkulär ekonomi vid Institutet för europeisk miljöpolitik, i en kommentar

Medlemsstater i Energigemenskapen, bland annat Ukraina, Georgien och Balkanländerna, har däremot lyckats förhandla sig till mer fördelaktiga villkor, medan Island, Schweiz, Norge och Lichtenstein på grund av sina nuvarande utsläppssystem inte berörs alls av CBAM.

I USA är attityden försiktigt positiv, en hållning som tycks ha stabiliserats tack vare att förslaget fastslår att länder som visar på hög effektivitet och ambition för att minska sina utsläpp kan vara aktuella för överenskommelser som alternativ till avgiften.

CBAM är en del av det omfattande klimatpaketet ”Fit for 55” som EU-kommissionen nyligen lade fram.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV