Den bortre tidsgränsen infördes av dåvarande Alliansen 2008. Den innebar att personer som har varit sjukskrivna i runt 2,5 år inte längre fick sjukpenning utan skulle pröva om de kunde arbeta. Kritikerna kallade gränsen för ”stupstocken” och 2016 avskaffades den av de rödgröna. 

Sedan dess har alla de forna allianspartierna velat återinföra den bortre tidsgränsen. Tanken med maxgränsen var att fler långtidssjuka skulle komma i arbete. Detta genom att de gick en arbetslivsintroduktion under tre månader, och under denna period blev av med sin sjukpenning, för att sedan behöva söka den på nytt.  

Men i juni i år släppte Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) en stor studie som visar att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen saknar effekt. I stället för att de långtidssjuka blev mer arbetsföra fick de lägre inkomster efter att de hade nått tidsgränsen. Många blev sjukskrivna igen medan en del tvingades leva på försörjningsstöd, även kallat socialbidrag. 

Trots den nya forskningen uppger inget av de forna allianspartierna att de innan valet i höst ska ta bort valfrågan att återinföra den bortre tidsgränsen.

– Vi kommer inte ändra ståndpunkt innan valet. Självklart måste vi utvärdera den bortre tidsgränsen och analysera skälen till att det inte blev exakt som vi ville innan man inför den på nytt, skriver Martina Johansson, Centerpartiets socialförsäkringspolitiska talesperson, i ett mejl till Syre. 

Inga säger sig vilja ändra åsikt innan valet

Inte heller Liberalerna säger sig vilja ändra ståndpunkt när det gäller den bortre tidsgränsen – i varje fall inte innan valet.

– Vi ser en större reform av Försäkringskassan som viktig och vi får återkomma efter valet. Vi vill se fasta avstämningpunkter och i samband med det kan vi komma att omvärdera tidsgränserna, säger Bengt Eliasson (L) socialförsäkringspolitisk talesperson, som tänker sig en sjukförsäkring där Försäkringskassan och vården är mycket mer aktiva i rehabiliteringen än i dag. 

– Passivitet hjälper inte. En oändlig sjukskrivningstid leder bara till passivitet och ingen återhämtning. Det står i tidigare utredningar från Inspektionen för socialförsäkringen att tidsgränser skyndat på återgång i arbete, säger han.

Det stämmer att det finns en annan, äldre rapport från ISF som visar att några tidsgränser i sjukförsäkringen har lett till att folk snabbare kom ut i arbete. Men den rör tidsgränserna vid tre och sex månader, inte den bortre tidsgränsen. 

En teori i ISF:s nya studie är att personerna som har varit sjukskrivna så länge som 2,5 år helt enkelt var för sjuka för att påverkas av arbetslivsintroduktionen eller hotet om att nekas sjukpenning – de kom inte ut i arbete ändå.

ISF:s tidigare rapport rör ju inte den bortre tidsgränsen, varför tar du upp den?

– Ja, men man måste ju lägga samman allting, säger Bengt Eliasson.

En annan teori som förs fram i studien om varför den bortre tidsgränsen inte fungerade är att den var utformad på fel sätt. Kanske kom tidsgränsen för sent i sjukskrivningsprocessen, kanske var arbetslivsintroduktionen på tre månader för kort eller för dåligt utformad, till exempel.

Bengt Eliasson tänker sig dock att en bortre tidsgräns fortfarande bör infalla efter ungefär 2,5 års sjukskrivning.

– Den behövs finnas där någonstans. Då står du redan långt ifrån arbetsmarknaden och ju längre man är borta från arbetslivet, ju svårare att komma tillbaka, säger han.

Han benämner hellre tidsgränserna som ”avstämningspunkter”, men på vilket sätt som denna bortre tidsgräns skulle skilja sig från den som fanns under Alliansen kan Bengt Eliasson inte svara på i dagsläget.

– Den behöver inte vara utformad som Alliansen utformade den, utan exakt utformning behövs utredas. Det är expertkunskaper som måste till. Det inget vi besitter i partiet, säger han.

På Liberalernas riksdagskansli påpekar Lars Granath, tjänsteman, som jobbar med partiets socialförsäkringsfrågor, att det är svårt att i ett så sent skede ändra ståndpunkt om den bortre tidsgränsens utformning.

– Vi har lagt vårt budgetförslag och skrivit in i partiprogrammet att vi vill återinföra den bortre tidsgränsen. Det var det kunskapsläget vi hade då. Att ändra våra politiska ståndpunkter kräver ju en demokratisk process i partiet och är inget som hinns med innan valet. Men i framtiden kommer vi självklart diskutera i partiet hur den bortre tidsgränsen ska utformas, säger Lars Granath.

Moderaterna har tidigare gått ut i en intervju med Ekot om att den nya forskningen inte har ändrat deras syn på den bortre tidsgränsen, vilket Syre skrivit om tidigare.

Vad gäller Kristdemokraterna har Syre sökt deras socialförsäkringspolitiska talesperson i flera dagar, men varken han eller deras presstjänst har återkommit med svar.

Med tiden blev en del sjukskrivna bättre

I Inspektionen för socialförsäkringens studie om den bortre tidsgränsen har man undersökt inkomsterna för alla de 45 000 personer som nådde den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen mellan åren 2012–2015. Resultaten visar att de allra flesta (80 procent) blev sjukskrivna igen kort tid efter att de hade utförsäkrats. Tre år senare hade siffran dalat till att 50 procent var tillbaka i sjukförsäkringen, antingen med sjukpenning eller sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension.

– Syftet med den bortre tidsgränsen var att fler skulle komma i arbete. Det vi ser är att många inte kom tillbaka i arbete utan bara kom tillbaka i sjukförsäkringen, det är den tydligaste effekten, säger Johan Mellberg, utredaren på ISF som gjort studien.

Det finns dock en grupp som ökar sina förvärvsinkomster, men det antas inte ha med den bortre tidsgränsen att göra.

– En del blir bättre över tid. Men vår analys tyder på att det är en tidseffekt snarare än själva tidsgränsen, säger Johan Mellberg.

Läs mer:

Alliansens bortre tidsgräns i sjukförsäkringen fungerade inte 

M:s analys av den bortre tidsgränsen är fel 

Så vill partierna förändra sjukas ekonomi