Radar · Morgonkollen

Sanktionernas bakslag: Ökat stöd för Putin

Rysslands president Vladimir Putin under en konsert 18 mars som firade årsdagen av annekteringen av Krimhalvön, som skett i strid med internationell rätt.

Likt många andra i den ryska medelklassen har 42-åriga reklamaren Rita Guerman länge motsatt sig president Vladimir Putin. Men sanktionerna från väst har fått henne att ändra åsikt. ”Jag har öppnat mina ögon”, säger hon och hyllar Putin för hur han ”försvarar landet mot Nato”.

Aldrig tidigare skådade sanktioner har av väst införts mot Ryssland, som straff för invasionen av Ukraina.

Syftet var att försvaga Kreml och minska befolkningens stöd för Putin. Men flera analyser pekar på att det motsatta hänt. Efter den första chocken lagt sig har många ur den ryska medelklassen, som tidigare haft en vänlig inställning gentemot väst, slutit upp bakom Putin.

En av dem är Rita Guerman. När Ryssland inledde kriget i Ukraina den 24 februari arbetade hon med en reklamfilm för ett ukrainskt företag. Hennes första tanke var att skänka pengar till den ukrainska armén. Men under de två veckorna som följde så började hon lyssna på ryska ”historiker och geopolitiska experter”, säger hon. Hon förvandlades till en Putin-supporter.

– Ingen normal person stöttar krig. Det sliter mig itu, men vi pratar om Rysslands suveränitet, säger hon och fortsätter:

– Spelplanen har ritats om, Putin hade inget annat val än att gå in i Ukraina för att skydda oss mot anglosaxarna, påstår hon.

Ökat stöd för Putin

Sanktionerna är hårda och drabbar vanliga ryssar. De har förlorat sina kontrakt med utländska företag, saknar möjlighet att åka på semester i Europa, får inte använda kreditkort från Visa eller Mastercard och har ingen tillgång till västerländsk medicin. Rita Guerman arbetar inte längre med några utländska klienter och det är ont om uppdrag från inhemska företag.

– Vi är under belägring, hävdar hon och säger att hon omprövat sina åsikter, från att bry sig om Coca-Cola och Iphones till att nu fokusera på ”existentiella värden”.

Enligt en opinionsundersökning från ryska institutet Levada sade 83 procent av tillfrågade ryssar i mars att de är nöjda med Putins arbete, en ökning jämfört med decembermätningens 65 procent. Det är däremot inte alls säkert att opinionsundersökningar går att lita på i ett land där kritik mot kriget, som inte ens får kallas för krig, kan straffas med 15 års fängelse. Oppositionella medier har antingen bannlysts eller tvingats till självcensur, samtidigt som statlig tv ökat sin propaganda mot Ukraina och väst.

Blir anti-väst

Natalia Tichonova, forskningsledare på Institutet för sociologi på Ryska vetenskapsakademin, säger att många ur den ryska medelklassen inte förstår varför de kollektivt måste ta ansvar för Putins ageranden i Ukraina, när de aldrig ens röstat på honom.

– Europas demonisering av Ryssland som nation får dem bara att sluta upp runt (ryska) flaggan, säger hon.

Fler än 15 000 har frihetsberövats vid protester som ägt rum sedan kriget bröt ut, men allt färre demonstrationer anordnas nu. Tiotusentals ryssar, de flesta välutbildade, har lämnat landet. De som stannar tvingas vänja sig vid den nya, hårda tillvaron. Många av dem skriver under Kremls narrativ om att väst bedriver krig mot Ryssland.

Enligt Tichonova ansåg cirka 60 procent av den ryska medelklassen sig stå ”nära européer” tidigare. Men det är på väg att förändras.

– Oavsett om de känner motstånd till operationen i Ukraina så har medelklassen mobiliserat till stöd för Putin, och mot väst.