Feministiskt initiativ i Stockholm skriver i en debattartikel i Syre den 5 april att Stockholm stads klimatbudget är ett poseringsverktyg och att de vill att tillväxtmålet ska bytas ut med ett om hållbarhet. Jag blir glad att Fi vill diskutera skärpt klimatpolitik då vi alla, utan undantag, måste öka takten i klimatarbetet för att undvika en ekologisk kollaps. Men tyvärr skvallrar Fi:s inspel om en okunskap om vad som faktiskt krävs för att ställa om ett samhälle till fossiloberoende.
REPLIK. Även vi i Miljöpartiet Stockholm gillar fritidsbanker och barnbidrag, men för att tvinga ner utsläppen till att ligga i linje med målet på max 1,5 graders uppvärmning måste varenda liten del av staden ta krafttag, vilket är precis vad vi nu styr mot med Stockholms klimatbudget.
2020 införde den grönblå majoriteten i Stockholm för första gången en klimatbudget i Stockholm. Den slår fast hur stora utsläppsminskningar som behöver ske från olika delar av staden och sätter olika utsläppbeting i närtid för stadens olika förvaltningar och bolag.
Budgeten begränsar Stockholms stad totala fossila utsläpp fram till 2040 (då staden ska ha nollutsläpp) och följs upp i stadens årsredovisning. Innan klimatbudgeten infördes så hade vi få om några verktyg för att kunna följa den utvecklingen.
Men nu kan vi följa klimatarbetet på en mer detaljerad nivå och snabbt vidta åtgärder när det är tydligt att budgetarna övertrasseras, vilket är en av de saker som Fi reagerat på.
Vi kan i den senaste årsredovisningen se att våra tre allmännyttiga bostadsbolag klarar sina mål i klimatbudgeten olika väl, vilket ger oss chansen att kräva fler åtgärder där man inte når sina mål. Med detta ramverk ställer vi om hela staden från grunden.
Fi skriver att de vill ersätta stadens tillväxtmål men det är högst otydligt vad det är för mål de syftar på. Det helt dominerande tillväxtmålet som staden arbetar med är stadens bostadsmål, där 140 000 nya bostäder ska byggas till år 2030, ett mål som mig veterligen även Fi står bakom.
Detta mål är utan tvekan en utmaning för hållbarhetsarbetet vilket inneburit att staden arbetat fram ett antal hållbarhetskrav för byggande, bland annat tuffa energi- och klimatkrav, krav på grönytefaktorer och nyligen stadens första handlingsplan för cirkulärt byggande, där mer återbrukat material ska användas för att minska klimatpåverkan i byggprocessen.
Under de åtta år som Miljöpartiet varit med och styrt i Stockholm har vi radikalt minskat stadens utsläpp – från 2,7 ton till 1,7 ton per person och år. Det är långt mer än de flesta nationer eller andra städer lyckats med. Men vi är väl medvetna om att det inte räcker, särskilt när vår konsumtion gör så stora avtryck i andra delar av världen.
Därför beslutade vi efter valet 2018 att staden ska ta fram mål även för dessa utsläpp, bland annat inom livsmedels- och byggsektorn. Och vi gläder oss nu åt att nationella mål ska tas fram för Sveriges konsumtionsutsläpp vilket kommer stärka det lokala genomförandet framåt.
Miljöpartiet i Stockholm driver ständigt på för skarpare klimatpolitik och prioriterar klimatet i varenda förhandling – i allt från klimatbudgeten och minskning av konsumtionsbaserade utsläpp till inrättandet av återbruk OCH fritidsbibliotek vilket vi även varit med och etablerat i Stockholm.
Vi hoppas att även Fi framöver kan erkänna fördelarna med att mäta och följa upp alla stadens verksamheters utsläpp och räknar med deras stöd för att skärpa miljö- och klimatmålen i kommande budgetförhandlingar.
Världens klimatforskare ropar nu unisont efter skarpare och snabbare klimatåtgärder. Lyckas vi inte vända den globala utsläppskurvan snabbt så försvinner alla möjligheter att målet om max 1,5 graders uppvärmning och världen som vi känner den kommer inte vara densamma.
Som politiker behöver vi öka takten och arbeta tillsammans med alla verktyg som vi har, inte sparka in öppna dörrar eller förringa betydelsen av fungerande styrmedel. Jag hoppas därför på nya skarpa förslag på skärpt klimatpolitik framåt, från alla partier inklusive Fi.
