Hur långt är en sann patriot villig att gå för Ryssland? När ryska barn börjar skolan igen har kriget satt sitt avtryck med propaganda i läroplanen. På måndagen står patriotism på schemat
– En antirysk enklav höll på att ta form på dagens Ukrainas territorium och det hotar vårt land, sade Vladimir Putin när han besökte ett klassrum med uppradade ungdomar i Kaliningrad den 1 september, höstterminens första dag.
– Våra killar som strider där försvarar såväl Donbass invånare som Ryssland självt.
Den ryske presidentens ord sätter tonen för den nya nationella läroplan som Kreml införde under våren, med uttalat syfte att ingjuta patriotism i barnen.
Varje måndag innan undervisningen drar i gång ska den ryska flaggan hissas och nationalsången sjungas på alla skolgårdar i landet. Efter det ska lärare varje vecka hålla en ny typ av extralektioner som benämns som ”viktiga samtal”.
Denna måndag ska elever från första till elfte klass få lektioner om kärleken till fosterlandet.
"Inte skrämmande att dö"
För de allra yngsta eleverna blir det enligt det officiella undervisningsmaterialet mycket naturromantik. De får titta på bilder av den ryska naturen och lyssna på bland annat fågelsång från skogen, för att förstå att ”kärlek till naturen är ett uttryck för kärlek till fosterlandet”.
Tioåringar ska lära sig att memorera patriotiska ordspråk som ”Att älska fosterlandet är att tjäna fosterlandet”, ”Fosterlandets välstånd är värt mer än livet självt” och ”Det är inte skrämmande att dö för sitt fosterland”.
Från femte klass och uppåt kommer det att talas om ”den särskilda operationen” i Ukraina. Ryska soldater i det pågående kriget lyfts fram som hjältar och patriotiska föredömen. Ukrainas regering beskrivs som en fascistregim som tagit makten i en kupp. Och västländer som stödjer Ukraina anklagas för att i onödan förlänga krigets lidande.
Eleverna får en rad uppgifter där de ska lösa problem. Ett sådant problem är att folket i ukrainska Donbass vädjar om hjälp undan ukrainskt förtryck – och lösningen är att Ryssland kommer till undsättning.
De allra äldsta eleverna, i motsvarande gymnasieålder, får veta att en sann patriot bland annat bör vara ”redo att försvara sitt hemland med vapen i hand”.
Teckningar till fronten
Redan vid den stora invasionens inledning fick Rysslands lärarkår direktiv om att benämna kriget som en ”fredsbevarande insats”, om barnen skulle fråga. I flera uppmärksammade fall har lärare dock blivit tillrättavisade eller till och med åtalade för att ha gått emot den officiella linjen.
Sedan dess har det också hållits fler än 50 000 lektioner eller aktiviteter med patriotiskt eller militärt tema i landets skolor, enligt en granskning av tidningen Novaja Gazeta. Där framgår det att det har blivit allt vanligare under de senaste tio åren.
Under våren har många skolor arrangerat dagar där eleverna får rita teckningar och skriva stödbrev till ryska soldater i Ukraina, vilket bland annat har visats upp i det ryska försvarsdepartementets tv-kanal Zvezda.
President Vladimir Putin har sedan ett par år tillbaka talat om patriotismen som Rysslands statsideologi. I juli bildades en ny statlig och patriotisk barn- och ungdomsorganisation som ska ha verksamhet i hela landet.
Motstånd hörs
Men bakom censuren har de patriotiska extralektionerna väckt frågor och oro bland lärare, elever och barn, av den mindre styrda medierapporteringen att döma.
Jurister som kommer till tals påtalar bland annat att det enligt rysk lag inte får förekomma politisk propaganda i skolorna. Andra påtalar att lektionerna inte är obligatoriska, men det förekommer också vittnesmål om olika sorters påtryckningar.
Ett oppositionellt lärarförbund har i ett öppet brev uppmanat till bojkott.
”Äkta patriotism frambringas inte i en atmosfär av hat, rädsla och tvång”, står det bland annat där, enligt flera oberoende ryska medier.
Fakta: Den ryska skolan
I Ryssland går elever i grundskola i nio år. Efter det kan de välja mellan att läsa ytterligare två år som motsvarar svenska gymnasiestudier eller att gå en yrkesutbildning.
Skolsystemet är statligt, men det finns också privata alternativ. Skolgången är avgiftsfri, men det tillkommer ofta kostnader för till exempel skolböcker eller resor.
Grundskolan delas upp i två stadier i stället för i tre som i Sverige. Lågstadiet är mellan årskurs ett och fyra och mellanstadiet är årskurs fem till nio.
Efter de två gymnasieåren får eleverna skriva ett slutprov, där man prövas i de två obligatoriska ämnena ryska och matematik samt fler ämnen som man kan välja själv beroende på vad man vill fortsätta utbilda sig till.
Källa: Utrikespolitiska institutet
