Glöd · Panelen

Panelen: Borde fler vattendrag återställas?

Torne älv ska återställas för att komma till bukt med de försämringar som den utsatts för.

Under Syres vinjett Panelen låter vi representanter för olika organisationer tycka till om en aktuell fråga. Representerar du en organisation som vill vara med eller saknar du någon som du tycker borde tillfrågas? Skicka ett mejl till virve.ivarsson@tidningensyre.se med ditt förslag!

– Som urfolksaktivist är jag engagerad i att påverka så att världssamfundet tillerkänner naturen juridiska rättigheter. Något som Ecuador gjorde 2007 i sin grundlag, Bolivia genom Moder Jords lag och flera andra länder gjort genom domstolar i relation till specifika ekosystem. Inom ramen för dessa förslag ingår rätten till återställning. Därför ser jag positivt till att vattendrag återställs så att både växtliv och djurliv vars hemmiljö förstördes, inklusive vattnet får en slags upprättelse.
Carmen Blanco Valer, 63 år, Latinamerikagruppernas urfolkspolitiska talesperson

– Fler vattendrag borde verkligen återställas och återförvildas. Men först måste vi se hur det går med Torne älv så vi kan lära oss av det projektet. Vi måste vara lika försiktiga med att återställa som vi borde vara med alla former av ingrepp i naturen.
Robin Zachari, 40 år, kanslichef, Skiftet

– Vattendragen har avgörande funktioner i ekosystemet. Att Sverige ska ha levande vattendrag är ett av de svenska miljömålen och i enlighet med EU:s vattendirektiv. Trots det uppfyller endast en tredjedel (!) av de svenska älvarna en god ekologisk status enligt en rapport från WWF. Vi måste alltså höja den ekologiska statusen i våra vattendrag: för att nå våra miljömål, för att öka motståndskraften och för att gynna såväl biologisk mångfald som klimatet. Vårt svar är därför: JA! 
Evelina Sartori Valck, 29 år, handläggare för utbildning och kommunikation, Framtidsjorden

I montaget syns paneldeltagarna Carmen Blanco Valer, 63 år, Latinamerikagruppernas urfolkspolitiska talesperson, Robin Zachari, 40 år, kanslichef, Skiftet och Evelina Sartori Valck, 29 år, handläggare för utbildning och kommunikation, Framtidsjorden
I montaget syns paneldeltagarna Carmen Blanco Valer, 63 år, Latinamerikagruppernas urfolkspolitiska talesperson, Robin Zachari, 40 år, kanslichef, Skiftet och Evelina Sartori Valck, 29 år, handläggare för utbildning och kommunikation, Framtidsjorden. 

–För oss i partiet Vändpunkt som har biologisk mångfald nära hjärtat är svaret ett rungande ja! Givetvis bör så mycket som möjligt i vår natur inte bara runt vattendrag återställas i mesta mån. Det är det enda rätta ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. När nu svenska vattenkraftverk enligt ett EU-direktiv ska söka förnyade miljötillstånd är det även nödvändigt att samtliga släpper ifrån sig tillräckligt med fritt flödande vatten för att fiskar och andra vattenlevande arter kan återhämta sig.
Gunnar Brundin, 73 år, talesperson för partiet Vändpunkt

Personligen känner jag spontant att vi behöver leva mer i samklang med naturen, och att förvildning av vattendrag och andra nyckelbiotoper är en del av denna omställningsprocess. Förslagsvis kan man börja med att kartlägga betydelsen av potentiella naturvärden såsom ökad biologisk mångfald och resiliens vid extremväder vs. eventuella uppoffringar såsom förlorad elproduktion. Utifrån detta kan man prioritera vilka områden som bör förvildas och påbörja omställningsprojekt vi kan få nya kunskaper ifrån.
Thomas Bommen Kirkegaard, 50 år, Initiativet

Gunnar Brundin, 73 år, talesperson för partiet Vändpunkt och Thomas Bommen Kirkegaard, 50 år, Initiativet
Gunnar Brundin, 73 år, talesperson för partiet Vändpunkt och Thomas Bommen Kirkegaard, 50 år, Initiativet. 

– Ja. Vattenkraften ska leva upp till sina miljökrav och det måste skapas fler fiskvandringsvägar och miljöanpassade flöden för att stärka den biologiska mångfalden.
Kajsa Fredholm, 60 år, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet för Vänsterpartiet

– Vattenkraften har begränsat fiskens naturliga vägar. Krav på utbyggnad eller förändringar av vattenkraften bör granskas utifrån fisken naturliga vägar. Det kan finnas skäl att öppna upp sträckor. Utred hur fler kustområden i särskilt känsliga områden kan omfattas av fiskekort för ett mer skonsamt fiske.. Det kan handla om åmynningar, kända vandringsvägar eller grunda vikar där reglerat fiske kan verka gynnande. Arbeta för att förverkliga visionen om fungerande fiskvandring från kust till inland/fjäll.
Lars Granath, 64 år, utredare, Liberalerna 

– Ja! Att restaurera och förvilda naturen är en nödvändighet för att kunna bevara en del arter, och att återställa vattendrag skulle innebära hopp för många fiskar, fåglar och insekter! Det behövs aktiva åtgärder för att rätta till gamla synder och få tillbaks slingrande strömmande vattendrag, och vi behöver ta bort vandringshinder så att vattenlivet inte fragmenteras och stoppas upp.
Rebecka Le Moine, 31 år, riksdagsledamot, Miljöpartiet

I montaget syns paneldeltagarna Kajsa Fredholm, 60 år, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet för Vänsterpartiet, Lars Granath, 64 år, utredare, Liberalerna och Rebecka Le Moine, 31 år, riksdagsledamot, Miljöpartiet
I montaget syns paneldeltagarna Kajsa Fredholm, 60 år, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet för Vänsterpartiet, Lars Granath, 64 år, utredare, Liberalerna och Rebecka Le Moine, 31 år, riksdagsledamot, Miljöpartiet.