Hur klimatsmart är det att odla grönsaker på höjden, eller få maten hemkörd? Hållbara lösningar lovar stort – men det vetenskapliga stödet haltar. Det visar en ny studie – som även slår fast att växtbaserad kost är bäst för klimatet.
Forskare vid Stockholm Resilience Centre har undersökt fyra områden som ofta lyfts fram som hållbara: växtbaserade alternativ i stället för kött och mjölkprodukter, vertikal odling, hemleveranser av mat och användning av så kallad blockkedjeteknik för att bättre hålla koll på och spåra råvaror under hela livsmedelskedjan.
– Foodtech benämns ofta som hållbar eller som något som leder till en hållbar förändring. Men det finns inte så mycket mycket underlag för att faktakolla det här, säger Anne Charlotte Bunge, huvudförfattare till studien och forskare vid Stockholm Resilience Centre.
Pumpar in pengar
Studien har tittat på forskning som finns inom de fyra matinnovationerna utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv. Enligt Anne Charlotte Bunge är hållbarhet just ett brett begrepp – allt från social och ekonomisk hållbarhet till grön hållbarhet.
– Hållbarhet har blivit ett sådant modeord nuförtiden att man knappt vet vad det innebär, hur vi ska förstå det och vilka indikatorer bortom växthusgaser som man kan mäta hållbarhet i, säger hon.
Tittar man på blockkedjeteknik har ingen forskning kunnat visat på fördelar för livsmedelsbranschen. Vertikal odling, att odla på höjden inomhus, är mer hållbart än att odla utomhus eller i växthus när det kommer till exempelvis användning av vatten. Vertikal odling kräver dock mer energi och det finns lite forskning kring andra hållbarhetsaspekter, enligt studien.
– Så mycket pengar satsas på de här teknikerna. Nu när vi verkligen behöver förändra vårt matsystem så har vi inte råd att pumpa in massa pengar i ny teknik som inte, eller väldigt lite, bidrar till ett mer hållbart system.
Viktigt att utvärdera
Växtbaserade substitut till exempelvis kött lämnar ett lägre klimatavtryck än animaliska produkter. Enligt genomgången saknas däremot forskning kring hälsoaspekter på längre sikt samt utvärdering av andra socioekonomiska faktorer som exempelvis prissättning. Och när det kommer till hemleveranser av mat som blivit väldigt populärt, inte minst under pandemin, syns knappt några fördelar alls sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Undantaget är om leveransen ersätter en tur med den egna bilen.
– Det är viktigt att vi utvärderar nya innovationer inom livsmedelssektorn utifrån en mängd olika indikatorer och här tillhandahåller vi en utgångspunkt för att kunna bygga ett ramverk när det kommer till utvärdering av hållbarhet, säger Anne Charlotte Bunge.
Förhoppningen är att slutsatserna i studien ska bidra till en bättre förståelse och en större helhetssyn kring hållbarhet.
– Jag hoppas verkligen att det här kan hjälpa företag att utvärdera sina investeringar gentemot indikatorer för hållbarhet som är mer heltäckande.
Fakta: Matens klimatavtryck
Vad vi äter påverkar klimatet.
Utsläppen från livsmedelssektorn står för omkring 20–30 procent av de globala utsläppen, varav majoriteten kommer från lantbruksproduktionen.
Utsläpp från produktionen av animaliska livsmedel, kött, mjölkprodukter och ägg står för lite mindre än 70 procent av utsläppen som härrör från den mat som vi äter i Sverige.
För att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelssektorn behövs såväl förbättringar i produktionen, till exempel minskad användning av fossil energi, som minskat svinn och förändrade kostvanor.
Källa: SLU
