Forsmarks kärnkraftverk misslyckas sex i år i rad med att höja sin säkerhetsvärdering efter att ha blivit degraderade 2017.
Forsmark är den enda anläggningen i Sverige som inte lyckats komma upp i ”tillfredställande” säkerhet.
Den normala graden av strålskydd har benämningen ”tillfredsställande”, vilket visar att inga allvarliga fel har hittats av Strålskyddsmyndigheten.
Klarar man inte den nivån, men inte har fel som är så allvarliga att man måste stänga ned, får man bedömningen ”acceptabel”.
Syre har granskat samtliga rapporter om samlad strålsäkerhetsvärdering som Strålskyddsmyndigheten skrivit de senaste fem åren.
Materialet är omfattande och rapporterar om incidenter och brister på alla anläggningar, inklusive ett antal snabbstopp. Men inga allvarliga olyckor har skett och myndigheternas genomgång verkar vara gedigen och genomgående, även om det till stor del bygger på självkontroll från företagen.
Forsmark sticker ut
Forsmarks kärnkraftverk ligger utanför bruksorten Forsmark i Östhammars kommun, åtta mil från Uppsala med 177 000 invånare och fjorton mil från miljonstaden Stockholm.
Kärnkraftverket ägs av Forsmarks Kraftgrupp aktiebolag, där statliga Vattenfall AB är huvudägare. Verket har tre reaktorer och är 42 år gammalt.
De allvarliga problemen som ledde till degraderingen av strålskyddsvärderingen inleddes 2015 med en stor omorganisation där man bland annat införde ”dubbla” vd-funktioner, där ordinarie vd i långa tider skulle ersättas av en vice vd. Det är något som Strålskyddsmyndigheten redan tidigt ifrågasatte och de poängterade vikten av ett synligt och tydligt ledarskap på plats.
Sju år senare, 2022, är det fortfarande problem till följd av omorganisationen. Strålskyddsmyndigheten skriver i sin rapport att det finns ”arbete kvar att åtgärda de problem som funnits gällande organisation, ledning och styrning”.
Sänkning av strålskyddsvärdering
I sin rapport för 2016 är myndigheten kritisk på en lång rad punkter och beslutar att sänka anläggningens strålskyddsvärdering. Av alla rapporter Syre gått igenom är den för Forsmarks verksamhetsår 2016 den med de hårdaste skrivningarna.
De påtalar att säkerhetsledningen är otydlig vilket ”kan bli allvarlig[t] för strålsäkerheten.” En ovanligt hård formulering som är avsedd att betona allvaret i bristerna. Och det stannar inte där, utan de menar att ”strålsäkerheten i verksamheten redan kan ha degraderats.”
Viktiga underlag från Forsmark så som strålsäkerhetsvärdering håller inte tillräcklig kvalité utan ger intrycket att ha arbetats fram forcerat och under press, och kvaliteten i egenkontrollen blir lidande enligt myndigheten.
”Den sammantagna problembild Forsmark presenterar är oroande, bland annat avseende otydlig säkerhetsledning och bristande helhetsförståelse för anläggningen. Detta medför risk för att beslut fattas med otillräckligt beslutsunderlag och att ingen känner ägarskap för anläggningen i tillräcklig utsträckning.”
Under året sker även ett flertal händelser orsakade av brister och eftersatt underhåll. Totalt genomförs fyra snabbstopp.
Långsamma att åtgärda
Av de svenska kärnkraftverken är Forsmark långsammast på att åtgärda de brister som de får påtalade för sig. Flera finns kvar under mycket lång tid, såsom organisationsproblemen.
Under de senaste åren är det främst brister i djupförsvaret som förutom de ledningsproblem som påtalas inte leder till tillräckliga åtgärder. 2020, 2021 och 2022 har problemen upprepats.
”Brister som utmanar djupförsvarets första nivå. Händelse efter händelse fortsätter inträffa vilket pekar på behovet av fortsatta åtgärder” skriver Strålskyddsmyndigheten i sin rapport.
Allvarligaste bristen
I en säkerhetsanalys som Strålskyddsmyndigheten krävde redan 2018 men som dragit ut på tiden framkommer att det finns problem med att stå emot ett omfattande haveri. Det är en del av konstruktionen som är otillräcklig.
”Signifikant brist i transport- och personslussens hållfasthet, har inte tillräcklig marginal mot en ångexplosion vid svårt haveri.”
Det framgår i rapporterna att det varit en debatt mellan myndigheten och företaget om ångexplosioner alls kan hända under ett svårt haveri. Vilket får tjänstemännen att göra ett ovanligt klargörande i sin rapport:
”Strålskyddsmyndighetens utgångspunkt är dock att fenomenet ångexplosion kan uppträda under ett svårt haveri.”
Och upprepar sedan att de ”bedömer att mindre ångexplosioner kan uppstå i samband med ett svårt haveri. Strålskyddsmyndigheten bedömer att detta är en signifikant brist som Forsmark Kraftgrupp AB behöver åtgärda.”
Ringhals bäst
Under perioden 2017 till 2021 har kärnkraftverken i Ringhals, Varbergs kommun, haft den bästa säkerheten. Oskarshamns kärnkraftverk var nedgraderade de första åren men lyckades sedan åtgärda problemen och återgick till den högre strålskyddsvärderingen 2019.
