Radar · Inrikes

Regeringen vill göra det lättare att beslagta brottsvinster – M vill gå ännu längre

Pengar och egendom som fåtts genom kriminell verksamhet ska lättare kunnabeslagtas, föreslår en utredning som överlämnats till regeringen.

Det bör bli lättare att ta egendom och pengar som kommer från brottslighet, det föreslår ett betänkande som lämnats till regeringen under onsdagen. Moderaterna vill i sin tur gå ännu längre och lägga en omvänd bevisbörda på gängkriminella, där den misstänkte alltså måste bevisa att egendomen skaffats på lagligt sätt.

”Brott ska inte löna sig”. Det är tanken bakom de förslag som gavs i ett betänkande som lämnades över till regeringen under onsdagen. På en pressträff presenterade regeringens utredare Petter Asp bland annat en ny typ av så kallat förverkande, det vill säga när egendom som skapats genom brott tas ifrån ägaren/den som begått brottet.

”Självständigt förverkande av brottsvinster” är den nya beteckningen, och det innebär kort att  domstolen inte behöver visa att egendomen eller pengarna kommer från ett specifikt brott, utan det räcker med att kunna bevisa att de rimligen kommer från någon typ av brottslig verksamhet.

– Det som ska göras är en generell bedömning som tar sin utgångspunkt i egendomen i sig, hur man påträffar den, vad det är för typ av egendom, och sen ser på personens personliga förhållanden – inkomst och förmögenhet – och ser om det finns en rimlig relation mellan detta. Har man egendomar som står utom proportion till det man rimligen kunnat få in kan det bli tal om förverkande, sa Petter Asp under presskonferensen.

Förslagen är en del i det program på 34 punkter som ska motverka gängkriminaliteten, och justitieminister Morgan Johansson konstaterade under presskonferensen att förslagen inom kort ska ut på remiss.

– Vi siktar på att få det här i kraft så fort som möjligt, säger han.

M vill se omvänd bevisbörda

I ett förslag som Moderaterna presenterade under tisdagen går de snäppet längre, och menar att bevisbördan bör ligga på den misstänkta personen ifråga, som måste kunna ”göra det sannolikt att egendomen förvärvats på lagligt sätt”. Personerna som det ska kunna gälla är dels de som dömts för gängrelaterad brottslighet, men också personer som inte dömts, men där man till exempel efter en husrannsakan hittat pengar eller dyra föremål.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell säger till TT att det handlar om att ”öppna en helt ny front mot de gängkriminella”. Men på frågan om vilka som ska definieras som gängkriminella svarar han:

– Vi menar att polisen redan i dag har väldigt god koll på vilka som är i de här gängen. Men ytterst blir det upp till domstolen att bedöma.

"Är att gå ytterst långt"

Men Moderaternas förslag sågas av advokatsamfundet.

”Det inte är förenligt med rättsstatens principer att – vare sig det gäller straff eller särskild rättsverkan av brott – frångå principen om att det är åklagaren som har bevisbördan för att viss egendom/pengar härrör från brottslig verksamhet”, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander i ett mail till Syre.

Hon fortsätter:

”Att ålägga en enskild person som riskerar att få penningmedel eller egendom förverkade att dels ”göra sannolikt att egendomen förvärvats på lagligt sätt” och dels att visa att han eller hon inte ingår i ett ”kriminellt nätverk” – i synnerhet som det inte finns någon lagdefinition av vad som utgör gängkriminell eller dylikt är att gå ytterst långt och kan inte anses leva upp till de rättssäkerhetskrav som vi har och fortsatt måste ha i vår rättsstat Sverige.”

Hon är däremot mer positivt inställd till regeringens förslag.

”Att förebygga och bekämpa ekonomisk och annan grov organiserad brottslighet är en synnerligen angelägen uppgift. Ett regelverk som möjliggör att de ekonomiska drivkrafterna bakom brottslighet minskas är ett viktigt led i arbetet mot grov och organiserad brottslighet.”

Därför är lagstiftningsförslagen betydelsefulla, menar hon, så länge de görs på rätt sätt.

”En sådan lagstiftning måste dock vara rättssäker och upprätthålla fundamentala principer om åklagarens bevisbörda, beviskrav, domstolsprövning, oskuldspresumtionen (principen om att den som misstänks ska betraktas som oskyldig tills dess att motsatsen bevisats, reds. anm.) med mera.”