Radar · Morgonkollen

Forskare: Extremister delar syn på maskulinitet

I gruppen Proud Boys är våld ett sätt att uppnå status och försvara sig manlighet, visar forskning.

Trots skilda politiska uppfattningar finns likheter i synen på maskulinitet bland högerextremism och islamistisk extremism, visar en ny rapport.
– Våldet kan vara ett sätt att återföra en manlig makt i samhället, säger professor Lucas Gottzén vid Stockholms universitet.

När Kapitolium i USA stormades den 6 januari 2021 spelade den militanta högerextrema gruppen Proud Boys en nyckelroll.

Proud Boys är en grupp där vikten av manlig gemenskap märks extra tydligt, enligt Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

– De ser sig själva som en slags ”slagsmålsklubb för män”, där man dricker bärs, slåss och exkluderar kvinnor, säger Lucas Gottzén.

Delar av Anders Behring Breiviks manifest handlar om återupprättandet av ett patriarkat
Delar av Anders Behring Breiviks manifest handlar om återupprättandet av ett patriarkat. Foto: Lise Åserud/NTB/TT

75–90 procent är män

Gottzén har i en ny kunskapsöversikt på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och Jämställdhetsmyndigheten gått igenom forskning kring kopplingen mellan maskulinitet och våldsbejakande terrorism.

Våldsbejakande terrorism kan handla om högerextremism, islamistisk extremism eller vänsterextremism. I Sverige är uppskattningsvis 75–90 procent av personerna i dessa miljöer män, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå).

Trots att miljöerna på många sätt skiljer sig från varandra visar översikten flera likheter när det kommer till synen på maskulinitet. Många våldsbejakande extrema miljöer delar åsikten att världen behöver en återupprättad manlighet.

– Då kan våldet vara ett sätt att återföra en manlig makt i samhället, och den enskilde extremisten kan framställa sig själv som en stark och kraftfull man som kämpar för det goda mot det onda, säger Lucas Gottzén.

Rapporten: Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism En kunskapsöversikt
Rapporten: Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism En kunskapsöversikt

"Manligt misslyckande"

I vissa grupper hyllas fylla och gatuslagsmål, i andra är det i stället träning och avhållsamhet från pornografi och droger som gäller.

Identitetsfrågor kan även vara en del av radikaliseringsprocessen. En del forskare talar om ett ”manligt misslyckande”, som präglar framför allt ensamagerande terrorister.

– Att inte lyckas få ett jobb, inte lyckas försörja sin familj. Det kan skapa en förbittring. Man omfamnar specifika ideologier som ger svar på frågan varför man inte lyckas leva upp till förväntningar och normer kring manlighet.

Vissa forskare menar att man även kan tala om en fjärde grupp inom våldsbejakande extremism, en misogyn grupp. Det mest välkända exemplet handlar om incels, män som lever i ofrivillig celebat. Men misogyna idéer är vanliga i de flesta extremistiska miljöer.

Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet
Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling

Liknar "The handmaid's tale"

Ett exempel är terroristen Anders Behring Breiviks som i sitt manifest inte bara skrev om en ”islamisering av Europa”. Han hyllade även 1950-talets hemmafruideal.

– Han ideologi kretsar mycket kring ett återupprättande av ett slags patriarkat, som inte för tankarna långt bort från boken och serien ”The handmaid’s tale”, säger Lucas Gottzén.

Här sticker dock vänsterextrema grupperingar ut, eftersom antifeminism och misogyni inte på samma sätt är central i den miljön, enligt Gottzén.
Även om maskulinitet och genus inte svarar på alla frågor, så är det en komponent att ha med sig i arbetet framåt, menar Gottzén.

– Framför allt behöver man lyfta in frågan om kvinnohat och sexism, som är återkommande i många grupperingar. Det är något som behöver uppmärksammas i forskningen, men också i hur regeringar och myndigheter jobbar i de här frågorna.

Rapporten: Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism En kunskapsöversikt

Fakta: Kort om rapporten

Kunskapsöversikten bygger på forskning publicerad mellan 2000 och 2022 och har tagits fram på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och Jämställdhetsmyndigheten.

Rapporten visar att det finns ett litet, men växande antal studier som fokuserar på män och maskulinitet i fältet. Sammanlagt har 106 publikationer analyserats.

Källa: Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism – En kunskapsöversikt

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV