Värdefull kunskap om skyddsvärd skog blev osökbar när en nyckelbiotop i Flens kommun nyligen avregistrerades. Nu befarar Naturskyddsföreningen i Sörmland att kunskapen om fler nyckelbiotoper ska gå upp i rök – och gör ett nytt försök att ta saken till domstol.
– Det har stor principiell betydelse, säger Karl-Axel Reimer, ordförande för Naturskyddsföreningen Sörmland.
Områden med särskild stor betydelse för skogens växter och djur har tidigare kunnat registreras som nyckelbiotoper, vilket försvårat för den som velat avverka. Det då certifieringsorgan som FSC inte tar emot sådant virke. Men efter att Skogsstyrelsen beslutat att rättsläget för att registrera nya nyckelbiotoper varit för oklart, upphörde det – och de som registrerats efter den 27 juni 2019, kunde vända sig till myndigheten för att få det avregistrerat.
– Rättsläget är så oklart att vi inte kan fortsätta registreringen av nyckelbiotoper på ett tillräckligt rättssäkert sätt för skogsägaren. Därför har jag efter att ha tagit del av underlaget från våra sakkunniga fattat beslut om att registreringarna ska upphöra, sa Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i ett pressmeddelande.
Men ville en skogsägare få bort en nyckelbiotop som registrerats före den 27 juni 2019, skulle de behöva vända sig till domstolen, enligt myndigheten. Något en skogsägare i Flens kommun nyligen gjorde – med framgång. Nu befarar Karl-Axel Reimer, ordförande för Naturskyddsföreningen Sörmland att fler ska följa.
– Det kommer att försvåra åtkomst till kunskap om naturvärde i skog, vi ser inte hur det stämmer med alla ambitioner som finns i lagstiftningen om att vi ska verka för den biologiska mångfalden, så det här har stor principiell betydelse, säger han.
"Det är första fallet som vi har sett"
Men Karl-Axel Reimer har inte gett upp. Skogen striden rör är en Kalkbarrskog. En typ av skog som ingår i en naturtyp vars bevarandestatus är dålig i både Sverige och EU. En naturtyp som dessutom kräver ett långsiktigt skydd – då ett skogsbruk inte är förenligt med att behålla naturtypen i gynnsamt tillstånd, enligt Naturvårdsverkets vägledning. Men om kunskapen i de redan registrerade Nyckelbiotoperna försvinner, försvårar det arbetet med att skapa den typen av skydd, menar Karl-Axel Reimer.
– Har vi kunskap om att det finns naturvärden i ett skogsområde, som i det här fallet är en kalkbarrkog, då borde länsstyrelsen göra reservat av den. Men om man inte Skogsstyrelsen håller sådan information tillgänglig, så försvåras det arbetet, säger han.
Skogsstyrelsen har redan prövat avregistreringen hos Förvaltningsrätten – ett beslut Naturskyddsföreningen hade velat se överprövat men deras försök har avvisats av både Kammarätten och Högsta förvaltningsrätten, då de ansågs vara part i målet, berättar Karl-Axel Reimer. Men han hoppas nu på större framgång genom att överklaga Skogsstyrelsens beslut till Förvaltningsdomstolen. Men också till Mark- och miljödomstolen.
– Det är första fallet vi sett, därför vill vi verkligen att rättsystemet tänker till kring det här fallet.
