När konservativa delstaten Idaho förbjöd aborter efter sjätte gravidveckan och gjorde det möjligt för släktingar att anmäla en utförd abort svarade liberala grannen Oregon med att klubba ett paket på 15 miljoner dollar, drygt 140 miljoner kronor, för att täcka abortkostnader för kvinnor från andra delstater.

Efter det att Texas tillåtit privatpersoner att stämma läkare som utfört en abort eller taxichaufförer som skjutsat en kvinna till en abortklinik har liberala Kalifornien svarat med att föreslå en liknande lag – riktad mot illegala vapen.

På sätt och vis kan man beskriva det som pågår i USA, där lagstiftning haglar från höger till vänster, som ett lagstiftningskrig, enligt historieforskaren och USA-kännaren Oscar Winberg vid Åbo Akademi.

– De liberala försöker medvetet utmana Högsta domstolens linje och därmed tvinga fram klara beslut. Om principen – att man kan utnämna privatbefolkningen till någon sorts sheriffer genom stämningar – gäller, så vill de liberala testa hur det ser ut om skon sitter på andra foten för att få klarhet från Högsta domstolen, säger Winberg.

Kalifornien pikar Texas

Historiskt drar republikanska och demokratiska delstater allt längre åt det liberala eller konservativa hållet. Men det som nu pågår har till stor del att göra med Högsta domstolen och hur den, med sin nuvarande övervägande konservativa majoritet, har gjort hårdare abortlagar och inskränkningar i hbtq-rättigheter möjliga.

I Florida ska lärare i grundskolan förbjudas att undervisa om olika sexuella läggningar och könsidentiteter. I Texas har man nyligen vidtagit en lag där transbarn kan omhändertas från sina föräldrar om de hjälper sina barn att få hormonmediciner.

Särskilt Kalifornien har utmärkt sig med det ena utspelet och lagförslaget efter det andra som svar på den socialkonservativa politiken. Det senaste vapenlagförslaget som mött massiv kritik från konservativa och vapenlobbyn godkändes, i ett första steg av flera, i delstatens juridiska utskott nyligen, och är skräddarsytt efter Texas abortlagstiftning.

– Om Texas kan använda den här metoden för att avlägsna en kvinnas bestämmanderätt och skapa fara för liv, kan Kalifornien använda samma metod för att skapa ett förbud mot dödliga krigsvapen och rädda liv, säger den demokratiske delstatssenatorn Robert Hertzberg i Kalifornien enligt AP.

Taktiskt politiskt drag

Även om det ligger i linje med liberala värderingar är det också ett smart politiskt drag av Demokraterna, anser Oscar Winberg.

– Det blir en politisk dubbelseger. Man driver inte endast frågan om vapenlagstiftning som många anhängare är engagerade kring och mobiliserar runt. Med den aktuella lagstiftningen engagerar man också de som är emot abortförbud.

– Så man når två segment som är väldigt viktiga inom det demokratiska partiet.

"Sorgligt"

USA:s delstater har historiskt tampats med hur man ska förhålla sig till andra delstaters lagstiftning och splittrats av Högsta domstolens dömande. Under 1950- och 1960-talet skapade progressiva beslut gällande svartas rättigheter upprördhet i amerikanska södern och på 1800-talet försökte delstater som ännu inte förbjudit slaveri få slavar som flytt tillbakalämnade.

Liknande agerande kan man se i dag när exempelvis Idaho och Texas försöker begränsa kvinnors rätt till abort även i andra delstater, säger Winberg.

– Det finns en spänning just nu och för att lösa den spänningen traditionellt har det krävts att Högsta domstolen tar ställning. Även om det varit beslut som varit impopulära har de varit konsekventa och inte öppet partipolitiska. Just nu ser det ganska sorgligt ut när man tittar på HD:s förmåga att leda i den här frågan.

Efter pausen i striderna Israel utökat både markoffensiv och bombningar av södra Gazaremsan. Hittills har över 16 000 palestinier dödats, varav 6 600 barn, sedan Israel inledde sin krigföring med målet att utplåna Hamas.

Enligt uppgifter från en israelisk armétjänsteman som flera stora nyhetskanaler tagit del av uppskattar den israeliska militären att av dödsoffren är 5 000 ”militanta” individer, dock utan att precisera hur man gjort denna uppskattning. Om det stämmer innebär det att två civila palestinier dödats i Gaza för varje Hamas-militant, vilket en talesperson för den israeliska militären ansåg vara “väldigt positivt“, enligt CNN.

Otillräcklig hänsyn till civila

Dödssiffrorna i Gaza rapporteras av den palestinska hälsomyndigheten, och har ofta återgetts tillsammans med en brasklapp om att denna myndighet är Hamaskontrollerad.

Nu tycks emellertid Israel skriva under på att minst 15 000 människor har dödats i Gazaoffensiven. Jämfört med tidigare perioder av krigföring i området är antalet civila offer extremt högt och Israel anklagas för att i strid mot folkrätten inte ta tillräckligt stor hänsyn till civila, då flera civila mål har bombats.

I veckan har en uppmärksammad artikel gjort gällande att den israeliska militären, (Israeli defence force, IDF) använder AI för att identifiera stora mängder oprecisa mål, vilket skulle kunna förklara de höga dödssiffrorna bland civila. Artikeln, som är ett samarbete mellan den israelisk-palestinska publikationen +972 Magazine och dess systersajt på hebreiska, Local call.

Den Jerusalembaserade journalisten Yuval Abraham har i artikeln intervjuat flera nuvarande och tidigare källor inom Israels underrättelsetjänst med kunskap om den så kallade Gospel-plattformen, som använder maskininlärning för att identifiera militära mål.

”Inget händer av en slump”

Jämfört med tidigare israeliska attacker mot Gaza, har armén under det pågående kriget avsevärt utökat sina bombningar av mål som inte är utpräglat militära till sin natur, konstaterar Abraham. Det handlar om både privata bostäder och offentliga byggnader, infrastruktur och höghus. Med hjälp av AI-systemet kan 100 mål om dagen identifieras, jämfört med 50 per år med konventionella metoder.

Enligt en före detta underrättelseofficer ligger vikten på kvantitet och inte på kvalitet och syftet ska vara att skapa en chockeffekt som ger intrycket av att Hamas har tappat kontrollen och att civilbefolkningen ska sätta press på organisationen.

Tidigare restriktioner om hur stora indirekta skador, collateral damage, som kan accepteras har lättats dramatiskt, och hela familjer utraderas när Israel bombar en byggnad där ett mål har identifierats. En källa som citeras säger:

”Inget händer av en slump. När en 3-årig flicka dödas i ett hem i Gaza beror det på att någon i armén beslutade att det inte var så viktigt att hon dödades – att det var ett pris värt att betala för att träffa [ett annat] ] mål. Vi är inte Hamas. Dessa är inte slumpmässiga raketer. Allt är avsiktligt. Vi vet exakt hur stora indirekta skador det finns i varje hem.”

– Påståendet att Israel gör allt den kan för att skydda civila är inte sant. Man får ungefärliga uppgifter om mål, och man attackerar ändå för att spara tid, säger Yuval Abraham till Democracy now.

Flera skäl till oro

Ett ytterligare syfte med taktiken är att förhindra att armén ”får slut på militära mål”, när det finns en politisk press på att kriget måste fortsätta, eller ett behov av att upprätthålla en bild av en segerrik armé.

– Den ökande användningen av AI är delvis ett svar på det problemet. Målproduktionen är nu snabbare än vad Israel hinner med att bomba, säger Abraham.

Uppgifterna i artikeln i +972/Local call bekräftas delvis av The Guardian som också har inhämtat egna uppgifter gällande Israels krigföring i detta avseende, bland annat genom att skärskåda diverse uttalanden som tidigare gått obemärkta förbi och beskrivningar om The Gospel på IDF:s hemsida.

Enligt forskare som The Guardian talat med ger den ökade användningen av dylika system upphov till flera skäl för oro.

– Det finns en fara i att när människor börjar förlita sig på de här systemen blir de kuggar i en mekaniserad process och förlorar förmågan att överväga risken för civil skada på ett meningsfullt sätt, säger Richard Moyes från den vapenkritiska organisationen Article 36 till The Guardian.

Årets värdland för FN:s klimattoppmöte, Förenade Arabemiraten, har byggt upp sin ekonomi på olja. Nu har ytterligare ett starkt olje- och gasberoende land har valts till värd för FN:s klimattoppmöte nästa år, COP29.

Nästan 91 procent av Azerbajdzjans export står olje- och gasindustrin för, enligt USA:s International trade administration. Sektorn utgör också nära hälften av landets BNP. Samtidigt pågår en utbyggnad av vind och solkraft med målet att ha 30 procents förnybar energi till år 2030 och bli en exportör av grön energi till Europa. 

Valet att låta Azerbajdzjan vara värd för COP29 kom efter omfattande förhandlingar i en process där alla länder måste vara eniga, rapporterar The Guardian. Ryssland blockerade alla östeuropeiska länder, medan Azerbajdzjan och Armenien, som ligger i konflikt med varandra över området Nagorno-Karabach, blockerade varandra. Till sist valde Armenien dock att stötta Azerbajdzjan.

Reaktionerna på beslutet har hittills varierat. Zhala Bayramova, dotter till antikorruptionsforskaren Gubad Ibadoghlu, som fängslats i Azerbajdzjan efter att ha kritiserat landets olje- och gasindustri, uppger till Reuters att hon är bestört över beslutet.

– Han riskerar sitt liv för sitt arbete. Det här arbetet är ganska meningslöst när du har Azerbajdzjan som värd för COP29.

Enligt Human rights watch hade Azerbajdzjan under förra året åtminstone 30 politiska fångar. Det råder också begränsad mediefrihet i landet och restriktiva lagar begränsar frivilligorganisationer att arbeta oberoende. 

Andra uttrycker en lättnad över att ett beslut ändå tagits.

– Det är bra att osäkerheten om vem som ska vara värd för Cop29 är över. Det betyder att planer nu kan göras när man kommer ut från Cop28, för nyckelåren 2024 och 2025 när nya klimatmål måste läggas fram av alla länder, säger Kaveh Guilanpour, vice ordförande för Center for Climate and Energy Solutions, till The Guardian.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.