Radar · Morgonkollen

Var femte flicka har fått stötande bilder

Andel barn i åldern 12–19 år som har utsatts för olika typer av kränkningar på nätet.

Barns utsatthet på nätet ökar och värst är det för unga tjejer.
Var femte ung tjej har fått en oönskad bild skickad till sig, visar årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet.
– Det är i princip dickpics vi pratar om. För mig är det lite chockerande när man får siffrorna svart på vitt, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

Fler barn uppger att de har utsatts för kränkningar på nätet. Det framgår av årets upplaga av rapporten Svenskarna och internet, som görs av Internetstiftelsen.

Det vanligaste är att råka ut för önskade kontaktförsök, något som nästan 3 av 10 unga i åldern 12-19 år har varit med om.

– Det kan till exempel vara män i alla åldrar som letar upp tjejers konton och skickar porriga eller snuskiga direktmeddelanden till dem, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Barns utsatthet på nätet ökar
Barns utsatthet på nätet ökar. Värst är det för unga tjejer, visar en ny rapport. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hårt samtalsklimat

Nästan en fjärdedel av barnen har upplevt att samtalstonen i chattar har varit stötande eller obehaglig.

Den största ökningen jämfört med 2021 gäller barn som blivit utsatta för näthat eller att någon skrivit negativt om dem på internet. Här ser man nästan en fördubbling från 9 till 17 procent.

– Många vittnar om att samtalsklimatet bland de unga är väldigt hårt. Att det är mycket kränkningar och en hård samtalston, säger Måns Jonasson.

En oroväckande trend som håller i sig är att flickor i högre grad än pojkar utsätts för kränkningar på internet.

Dubbelt så många flickor som pojkar har varit med om oönskade kontaktförsök på nätet. Tre gånger fler flickor än pojkar har fått stötande eller obehagliga bilder från personer de inte känner.

Pojkar utsätter flickor

– Flickor är uppenbart mer utsatta på nätet. Det är ingen skräll, men för mig är det obehagligt att se hur tydligt det är. Det är unga pojkar som utsätter unga flickor för mycket av den här kränkande behandlingen. Där har vi inte lyckats som samhälle, säger Måns Jonasson.

– Tittar man på siffrorna i år så ser det inte ut som att vi har lyckas vända den trenden, utan tvärtom som att det bli värre, fortsätter Jonasson.

Kuratorn Patric Johansson på Bris, Barnens rätt i samhället, har kontakt med många unga som utsätts för kränkningar på nätet.

– De flesta som jag pratar med när det kommer till utsatthet på internet är flickor. Både när det kommer till hat och mobbning, men också kring utpressning med bilder, berättar han.

Samtidigt är det många föräldrar som inte känner till vad deras barn råkar ut för på nätet. Exempelvis känner bara 11 procent av föräldrarna till att deras barn har utsatts för oönskade kontaktförsök, trots att 28 procent av barnen uppger att de råkat ut för det.

Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen
Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Foto: Internetstiftelsen

Vuxna saknar insyn

Många av kränkningarna på nätet sker i rum där vuxna inte har insyn, exempelvis på slutna Instagramkonton, förklarar Måns Jonasson.

– Det är lite som det där hörnet på skolgården när man var liten och dit lärarnas ögon inte nådde. Där är där det hemska sker. Det finns sådana rum på nätet också.

Han efterlyser ett större engagemang från föräldrar kring vad barnen gör på nätet.

– Vår föräldrageneration är bra på att fråga ’hur var det i skolan i dag?’, ’hur var fotbollsträningen?’. Men man frågar inte ’hur var det på Tiktok i dag?’.

I rapporten ”Svenskarna och internet 2022” finns även flera positiva aspekter med ungas användning av internet. Exempelvis uppger både barn och föräldrar att barnen lär sig nya saker via nätet, och att barnen förbättrar sin engelska.

Måns Jonasson tycker att det är viktigt att man inte bara fokuserar på det negativa.

– Barn kan ju lära sig helt fantastiska grejer genom att kolla på nätet helt på egen hand, säger han.

Fakta: Fem bästa tipsen till föräldrar

1. Skapa ett klimat där barnet känner att om det är något som känns svårt, jobbigt eller som inte känns bra i magen så kan barnet vända sig till en vuxen.

2. Straffa inte barnet om det berättar om någonting som hänt. Barn kan vara rädda att till exempel bli fråntagen sin telefon eller inte få använda en viss app. Om barnet blir straffat efter att det berättat så kan det bli svårare att berätta nästa gång.

3. Barn känner mycket skuld och skam om de blir utsatta för mobbning eller blir pressade att till exempel skicka bilder på nätet. Det är viktigt att inte förstärka de känslorna, då blir det svårare att be om hjälp. Om man har skickat en bild på sig själv och bilden sprids så är det inte den som skickade bilden som har gjort fel. Det är den som sprider bilden.

4. Lär ditt barn internetvett. Ha samtal om att alla inte alltid är de som de utger sig för att vara på nätet. Alla är inte schyssta, och det är många som råkar illa ut. Lär barnet att man ska vara försiktig.

5. Men kom även ihåg att internet inte är svart eller vitt. Det finns mycket positivt och mycket glädje där också. Ha ett nyfiket förhållningssätt till det som sker på nätet och ställ frågor till ditt barn om vad som händer där.

Källa: Patric Johansson, kurator på Bris.