En miljard mindre, inga pandemistöd och slopad fri entré för vuxna vid statliga museer. Kulturbudgeten möter hård kritik.
När den nya regeringen presenterar sin budget får kulturminister Parisa Liljestrand (M) en alldeles egen presskonferens för att berätta om den del som berör kulturen. Ett ovanligt upplägg då sittande regering under den dag budgeten presenteras brukar sätta fullt fokus på finansministern.
Likt alla som presenterar en budget den här hösten börjar Parisa Liljestrand med att tala om det allvarliga ekonomiska läget som kräver att besparingar och åtstramningar görs.
Förra året fick kulturen strax över 10 miljarder kronor. I år landar kulturbudgeten på strax över 9 miljarder. En miljard mindre. En stor del av sänkningen beror på att pandemistödet för 2020 och 2021 dragits tillbaka. Kulturvärlden hade hoppats att få stöd även framåt.
Den förra regeringens extra satsning på kulturskolan minskas från 200 miljoner 2022 till 100 miljoner under 2023. Även satsningen på biblioteken fortsätter men halveras från 150 miljoner 2022 till 75 miljoner för nästa år. Under presskonferensen presenterar Parisa Liljestrand satsningarna som regeringens egna prioriteringar. Men enligt förra kulturministern och kulturutskottets ordförande Amanda Lind (MP) ligger de kvar från den förra regeringen.
– Vi lade in dem 2021. De har inte tillskjutit ett enda öre till kulturskolan eller till stärkta bibliotek, säger Amanda Lind till TT.
Som helhet beskriver Amanda Lind kulturbudgeten som ”en stor slakt”.
– Det går inte att säga något annat. Jag är bestört. Man har ett reformutrymme på 40 miljarder och i det läget väljer man att skära ned drastiskt på kulturbudgeten, jag tycker att det är oanständigt utifrån det stålbad som kulturen har tagit sig igenom efter pandemin och den lågkonjunktur vi går in i, säger hon.
Fri entré tas bort
En besparing som görs är att den fria entrén på de statliga museerna tas bort för vuxna över 18, vilket innebär en minskning av anslagen på omkring 99 miljoner.
– Det handlar om prioriteringen i en tuff ekonomisk tid, säger Parisa Liljestrand (M) på pressträffen och fortsätter:
– Riksrevisionen konstaterade för flera år sedan att satsningen är underfinansierad och det finns också en risk att man snedvrider konkurrensen mellan privata och statliga museer, det har framför allt gynnat vana museibesökare från Stockholm och turister.
Den rapport som Parisa Liljestrand hänvisar till släppte Riksrevisionen 2019. Dåvarande regeringen hade 2016 tagit bort entréavgifterna på 18 statliga museer för att på så vis öka antalet besök och samtidigt locka nya besökare. Museerna fick en extra klumpsumma på 80 miljoner kronor om året som kompensation för inkomstbortfallet.
– Antalet besökare har ökat kraftigt. Reformen har också underlättat museernas arbete för att nå nya besöksgrupper och att samverka med andra aktörer, sa Lena Lakso, projektledare för granskningen då.
Liknande effekt blev det när den så kallade fri entré-reformen infördes första gången. Under de tre första kvartalen 2005 ökade antalet besökare med nära 1,4 miljoner jämfört med samma period 2004. En ökning på 152 procent, enligt Kulturrådet. Mest ökade besöken till Sjöhistoriska museet (336 procent) och Livrustkammaren (252 procent).
Under perioderna av gratis på statliga museer har det även framförts förslag på att regionala och lokala museer ska vara gratis. Men däremellan har Sverige bytt regering och när en högerregering tillträtt, har entréavgifterna på de statliga museerna kommit tillbaka. Likt det som sker nu. Redan vi årsskiftet ska de statliga museerna börja ta betalt igen.
– Att det går som en jojo fram och tillbaka mellan mandatperioderna är inte alls bra för museerna, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges museer och fortsätter.
– Från Sveriges museers håll har vi vädjat om långsiktighet. Nu aviserades det här bara en och en halv månad innan det ska omsättas i praktiken och det gör att mycket annat arbete måste bortprioriteras.
Museerna får stå för kostnaderna
Gunnar Ardelius tror att kostnaden för exempelvis spärrar, personal och se över hur de ekonomiska systemen ska fungera kan bli tuff för museerna eftersom det inte finns några pengar för förändringen i budgeten utan kostnaden får museerna stå för själva.
Dessutom ska barn och ungdomar upp till och med 18 år fortsatt komma in gratis, vilket även det blir en kostnad som museerna själva får bära.
– Vi tycker att museerna är dubbelt utsatta. Först är det en pandemi med utsatt läge. I Återstartsutredningen har man aviserat att det inte är quick fix utan stöden måste fortsätta under flera års tid för att branschen ska få chans att återhämta sig. Då säger man i budgeten att de aviserade stöden uteblir och så tar vi bort fri entréreformen. Det sker dessutom i en period med vikande ekonomi, ökade inflation, ökade räntor, krig i Europa och elpriskris. Istället för att ta bort anslag borde de ha fördubblat dem. Så det här var i helt fel riktning, säger Gunnar Ardelius.
Hur stora pengar pratar vi om i ökade kostnader?
– Det kan jag inte spekulera i, och vi har inte räknat på det. Men det påverkar mycket i en redan ekonomiskt utsatt bransch. Man har tvingats säga upp folk under pandemin och det råder redan sparbeting. Så varenda krona som försvinner räknas.
Gunnar Ardelius tror även att de återinförda entrépriset på de statliga museerna kommer leda till att “hela brädet förskjuts på olika sätt”.
– Man kan välja andra museer för att de är fortsatt gratis, man kan välja andra kulturformer och man kan strunta i det överhuvudtaget. Det beror på vilka ekonomiska möjligheter man har. De som redan har det kärvt, de kanske avstår helt.
Högt förtroende
I december kommer bland annat Gunnar Ardelius träffa Parisa Liljestrand för att föra en dialog och försöka påverka regeringen. Han påpekar att enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet har museerna ett unikt högt förtroende jämfört med andra samhällsaktörer.
– Men det är inget vi kan ta för givet. Det är verksamheter som är grundade i forskning och verifierande fakta från väldigt bildade människor med stor kunskapsnivå. Drar man ned på resurserna kan det påverkas. Det är viktigt i en tid som det här att ha öppna demokratiska platser vars utställningar och diskussionsforum är grundade på museivärldens professionalitet, säger Gunnar Ardelius.
Ser du det här som ett hårt slag mot kulturen?
– Det är en kulturbudget som bromsar in i kurvan när man snarare hade behövt gasa. Kulturbudgeten sänks med en miljard så det är ju ett problem för hela kultursektorn med folkbildning och kulturskola och det finns andra satsningar som var aviserade som inte blir av. Så det är klart att det är ett hårt slag mot kulturen. Speciellt i en tid med vikande ekonomi och återhämtning efter pandemin, säger Gunnar Ardelius.
Läs mer:
