En förlängd värmebölja i Australien har lett till korallblekning på över 90 procent av undersökta delar av Stora barriärrevet, enligt en statlig rapport. Det berömda revet har drabbats av fyra massblekningar på bara sju år.
Förödande markbränder och översvämningar som svept bort bilar och slukat hem har fått klimatpolitiken att segla upp som en av de viktigaste frågorna för de australiska väljarna.
Och med tio dagar kvar tills det att vallokalerna öppnar kommer ännu en påminnelse om hur klimatförändringarna redan nu slår hårt mot landet.
Den statliga myndigheten The Great Barrier Reef Marine Park Authority har genomfört omfattande undersökningar av det världsarvslistade Stora barriärrevet mellan september 2021 och mars 2022.
Av de 719 rev som undersöktes visade 654 av dem – 91 procent – en viss nivå av korallblekning. Den allvarligaste och mest extrema blekningen inträffade i områden som är välbesökta av turister, enligt rapporten.
Sex massblekningar
Det är den sjätte massblekningen som drabbar världens största korallrevssystem och den fjärde på bara sju år. Men det är första gången som revet har blekts under väderfenomenet La Niña, som normalt sett brukar föra med sig kallare temperaturer.
”Klimatförändringen eskalerar och revet upplever redan konsekvenserna av detta”, står det i rapporten som kopplar ihop massblekningen med den värmebölja som höll i sig även efter de vanligtvis varmaste sommarmånaderna i Australien.
Korallblekning är ett fenomen som uppstår när koraller stressas av höga temperaturer och då stöter bort sina livskamrater, de färgglada alger, som lever i dem.
Låg dödlighet?
Revmyndigheten ser dock tecken på att många koraller kommer att överleva den senaste blekningen.
– De tidiga indikationerna är att dödligheten inte kommer att vara särskilt hög, säger chefsforskaren David Wachenfeld, enligt nyhetsbyrån AP.
– Vi hoppas att det mesta av korallen som är blekt kommer att återhämta sig och att vi står inför en situation som liknar den som vi upplevde 2020. Då inträffade massblekning men dödligheten var låg.
Däremot ledde massblekningarna 2016 och 2017 till ganska höga nivåer av koralldödlighet, enligt Wachenfeld.
Stora barriärrevets framtid hänger på att det görs stora minskningar av utsläppen av växthusgaser redan det här årtionden, framhåller Simon Bradshaw som är forskare vid organisationen Climate Council.
– Det här är hjärtskärande, djupt oroande. Det visar att vårt barriärrev verkligen står inför mycket allvarliga problem, säger han till AP.
Enorm kolindustri
Australien har stor potential när det gäller förnybar energi men fortfarande står fossila bränslen för omkring 70 procent av elen och en fjärdedel av exporten. En snabbare utfasning av landets enorma kolindustri skulle betyda mycket för världens försök att bromsa den globala uppvärmningen.
Men klimatfrågan har haft låg prioritet hos den borgerliga koalition mellan Liberala partiet och Nationella partiet som har styrt Australien sedan 2013. Premiärminister Scott Morrison har motsatt sig uppmaningar om att skärpa utsläppsmålen till 2030 och samtidigt lovat att bryta och exportera kol så länge som det finns köpare.
Oppositionspartiet Labor har i sin tur lovat att satsa mer på förnybar energi och minska utsläppen med 43 procent till 2030. Partiet har däremot inte nämnt något om att fasa ut förbränningen av kol – den enskilt största klimatboven och det fossila bränsle som har störst andel koldioxidutsläpp per energienhet.
Fakta: Korallblekning
En stor del av det marina livet är beroende av korallreven, där det finns föda, skydd och möjlighet att föröka sig.
När vattentemperaturen stiger dör zooxanthellerna, en sorts alger som lever i koralldjurens vävnader. De står genom fotosyntesen för nästan all energi som korallen behöver. När stora mängder av zooxantheller dör blir hela korallrevet blekare.
Om temperaturen sjunker kan reven återhämta sig men pågår processen för länge kan korallen helt dö.
Den globala uppvärmningen bidrar till koralldöd och är ett stort hot mot korallrevens överlevnad.
Källa: Nationalencyklopedin
TT
