Glöd · Under ytan

Veganism hör ihop med rättvisa och hållbarhet

Gavisti betyder krig på sanskrit, men i ordagrann översättning blir det ”begäret efter fler kor”.

Så länge vi utarmar jorden, förstör klimatet och utnyttjar djuren kan vi inte leva hållbart, skriver Anne Casparsson på veckans Under ytan. Därför, menar hon, är det glasklart att en växtbaserad kost och en avskaffad djurindustri är viktiga nycklar till framtiden.

Ordet för krig på sanskrit är gavisti, som ordagrant kan översättas till ”begäret efter fler kor”.

Och kanske är det dit vi redan har kommit? Naturkatastrofer, bränder, torka och översvämningar har blivit nästan vardagsmat i dag på jorden. Massutrotning av arter, skogsskövling, temperaturhöjningar, stigande havsnivåer, insektsdöd, pandemier likaså.

Om vi inte gör drastiska förändringar kommer utvecklingen leda oss mot en katastrof, ordagrant. Resursbristen som föds i kölvattnet kommer leda till konflikter.  

Förödande djurindustri

Jag har lång erfarenhet av att arbeta med fred, ickevåld och mänskliga rättigheter från olika områden. Men med tiden har jag vaknat upp allt mer till insikten om att väldigt många av de problem vi ser i dag i världen är kopplade till djurindustrins enorma destruktivitet. Det är lätt för industrin att säga att djurindustrin behövs för att föda en växande befolkning på jorden. Men egentligen är det precis tvärtom.

För att ta några exempel: hela 91 procent av skövlingen av Amazonas sker på grund av djurindustrins framfart och nästan 80 procent av all jordbruksmark i världen används till att odla djurfoder för de 80 miljarder djur som slaktas varje år inom industrin. Det i sin tur är inte bara ett hot mot matförsörjningen i världen på sikt, utan är även förödande för en rad andra områden så som den biologiska mångfalden, vattentillgången, övergödning, försurning, förstörelse av habitat, utarmning av jorden, insektsdöd och bidöd.

Djurindustrin leder även till havsdöd, förstörda korallrev och havsmiljöer samt utfiskning. En femtedel av allt sötvatten som vi har på jorden går till att föda upp djur. Ett kilo nötkött kräver 15 000 liter vatten. Industrin leder även till stor ökad risk för pandemier och antibiotikaresistens.

Alla kor i världen, både kor som föds upp för kött och de inom mjölkindustrin, ger tillsammans lika mycket utsläpp som hela EU. Djurindustrin släpper ut mer växthusgaser än världens samlade transporter tillsammans, inklusive flyg, och är dessutom en orsak till stort utsläpp av metangas, den värsta formen av utsläpp. Redan nu kan vi se att monokulturer inom jordbruket leder till mat – och vattenbrist.

Djurindustrin håller på att förstöra vår jord, trots det står makthavare och politiker tysta, även om forskare är eniga om problematiken. Skulle alla äta växtbaserat skulle vi kunna föda alla människor på jorden flera gånger om.

Ickevåld mot alla

Ahimsa är ett begrepp från sanskrit som betyder ickevåld. Gandhi menade att detta innebar ickevåld gentemot alla levande varelser.  Jag var själv länge vegetarian innan jag blev vegan. Men jag insåg mer och mer att varken mjölkindustrin eller äggindustrin är etiskt försvarbar. Utöver de extremt negativa verkningarna den har på miljön och även hälsan, leder mjölk- och äggindustrin till ett enormt lidande, våld, djurutnyttjande, tvång, exploatering, ofta plågeri och alltid död, i mycket stor utsträckning även av nyfödda djur. Även omfånget av djurutnyttjandet är så stort, att det nästan inte går att ta in.

Men i dag finns det lösningar, om vi vill. I den nya filmen Milked lyfter regissören och miljöforskaren Amy Taylor fram alternativ.  I dag kan vi exempelvis ta fram mjölk på syntetisk väg, som smakar helt som komjölk, och det finns det ett enormt utbud och kunskap om veganska alternativ som är goda och bra för hälsan och miljön. Mer och mer kommer hela tiden ut på marknaden.

Allt fler röster pekar dessutom på att det även vore mer lönsamt för bönderna att ställa om till odling av exempelvis hampa, grönsaker, örter, svamp, och annat istället för att föda upp djur. Det skulle inte bara gynna djuren eller böndernas plånböcker, utan hela vår planet.

Gandhi är flitigt citerad av fredsrörelsen och ickevåldsrörelsen, men få tar upp hans citat om att djuren har samma värde som människan, ”To my mind the life of a lamb is no less precious than that of a human being”, eller hans citat kring vikten av att behandla djur väl, ”The greatness of a nation and its moral progress can be judged by the way animals are treated”.

Nyckel till framtiden

Och vi har gått till ett fullständigt groteskt utnyttjande av djur, pådrivet av djurindustrin och uppbackat av politiker och subventioner, och tyvärr är inte Sverige något undantag. Menar vi allvar med att fördöma plågeri och utnyttjande av levande varelser, är det en stark indikation på att något är allvarligt fel i dagens matindustri. Det lagliga slaveriet upphörde för cirka 170 år sedan. Djurindustrin påminner mycket om slaveriet, även om det handlar om utnyttjande av andra arter. Kanske tiden är mogen att även ställa den frågan i ljuset?

Framtiden beror på vad vi gör i dag. Så när jag får frågan varför jag nu fokuserar så mycket på djurindustrins negativa påverkan, kanske svaret redan är givet. Att lyfta denna fråga och arbeta för en förändring är det bästa bidrag jag kan ge framtiden. För så länge vi utarmar jorden, förstör klimatet och utnyttjar djuren kommer vi varken nå en hållbar utveckling, äkta rättvisa, hållbara ekosystem eller en hållbar matförsörjning.

Läsarna får själva avgöra huruvida de ser en koppling mellan exploateringen av djur och hållbarhet samt rättvisa, eller inte. Det tog tid för mig att greppa hur det hänger ihop. Men i dag är det fullständigt glasklart att en växtbaserad kost och avskaffandet av djurindustrin är en viktig nyckel till en hållbar framtid.

“As long as we have slaughterhouses, there will be battlefields.” Leo Tolstoj