Zoom

Hälsokris hotar i krigshärjat Ukraina

En äldre patient bärs ombord på Läkare utan gränsers evakueringståg i Pokrosvk, östra Ukraina, den 29 maj.

Efter månader av krig är vattnet i staden Mariupol förorenat av avlopp och ruttnande kroppar och myndigheter varnar för utbrott av kolera och dysenteri. Oron växer för en lång hälsokris i Ukraina.
– Vi behöver skala upp de internationella hjälpinsatserna, säger Gustavo Fernández från Läkare utan gränser.

”Massbegravningar och dålig tillgång till rent vatten har lett till en kritisk situation i ryskockuperade Mariupol”, sade Ukrainas biträdande hälsominister Ihor Kuzin, enligt tidningen Kyiv Independent i veckan. Departementet började registrera misstänkta fall av kolera i regionen den 1 juni.

”Staden drunknar bokstavligen i sopor och avloppsvatten”, varnar stadsstyret på sociala medier.

Mariupol, som av invånare under kriget beskrivits som ”helvetet på jorden”, är särskilt hårt drabbat efter månader av rysk belägring och attacker som enligt Ukraina förstört 90 procent av byggnaderna. Sjukvården är förmodligen redan på gränsen till kollaps, skriver brittiska försvarsdepartement i fredagens underrättelserapport.

Ukraina drabbades redan 1995 av ett större kolerautbrott som slog extra hårt mot kusten vid Azovska sjön, där Mariupol ligger.

I Cherson i syd befaras samtidigt bristen på medicin vara kritisk, enligt den brittiska rapporten.

Psykologisk första-hjälpen

Den låga vaccinationsgraden i Ukraina gör att sjukdomar som mässling och polio riskerar att spridas när tillgången till fungerande bostad, rent vatten, bränsle och mediciner saknas. Världshälsoorganisationen (WHO) har varnat för att kriget hotar det ukrainska folkets hälsa, både på kort och lång sikt.

Samtidigt ökar behovet av psykologisk första-hjälpen i landet, eftersom många drabbats av svåra trauman under kriget, vittnar Läkare utan gränser (MSF) om.

Gustavo Fernández är tillförordnad medicinsk koordinator för MSF och befinner sig i Dnipro, nära Donetskregionen där Ryssland genomför sin offensiv. Härifrån organiseras arbetet nära frontlinjen, tillsammans med den lokala vården och frivilliga.

En stor del av arbetet består i att i mindre samhällen på landsbygden, som inte evakuerats, underlätta bördan för den lokala vården.

– I dessa områden, som ofta är under konstant beskjutning, förfaller den civila vårdens kapacitet snabbt eftersom man också tvingas ta hand om skadade soldater, säger han.

Genom att bidra med mediciner, sjukvårdsmateriel, rent vatten och elektricitet kan vårdinrättningar fortsätta fungera och människors grundläggande villkor förbättras, så att sjukdomsutbrott kan förhindras.

Stadsbor i Mariupol hämtar vatten som distribueras av ryska ockupationsmyndigheter
Stadsbor i Mariupol hämtar vatten som distribueras av ryska ockupationsmyndigheter. Kriget hotar folkhälsan i Ukraina på både kort och lång sikt, enligt WHO. Foto: Alexei Alexandrov/AP/TT

Åldringar far illa

Många i befolkningen i glesbygden i östra Ukraina är äldre. Fernández berättar om läget i Siversk, en stad nära fronten i Donetskregionen som innan kriget hade cirka 11 000 invånare.

– Staden bär tydliga spår av bombardemang av civil infrastruktur – den är nästan en spökstad. Människor lever under jord, under ytterst svåra förhållanden. De bor i överbefolkade, mörka korridorer där grundläggande möjligheter att sköta hygienen, mediciner och mat saknas. Omkring 50 åldringar är fast i sjukhusets källare och är helt beroende av frivilligas hjälp, säger han.

Endast en sköterska och en läkare är kvar. Cirka 5 000 människor runt Siversk lever under liknande omständigheter, uppskattar Fernández.

– Risken för diarréer och respiratoriska sjukdomar är enorm – det är bara en tidsfråga innan människor som lever under sådana här omständigheter drabbas. Dessa samhällen behöver hjälp.

Bristen på mediciner mot vanliga, kroniska åkommor blir snabbt livshotande för äldre.

– Vi såg en kvinna i 70-årsåldern som var sängliggande, uttorkad och utan sin hjärtmedicin. Det fanns ingen i hennes omgivning som kunde hjälpa henne.

"Förödande hälsopåverkan"

Fernández är också orolig över de psykiska effekterna av kriget.

– Påverkan på den mentala hälsan gör att det är en enorm risk för depressioner. Vi måste ta detta i beaktande också.

Krigets påverkan på den ukrainska befolkningens hälsa är förödande, anser han.

– Deras möjlighet att fly är undergrävd eftersom civila liv inte respekteras. Internationell och lokal hjälp har svårt att nå fram på grund av riskerna – vi kan inte nå människor. Samtidigt sker enorma omflyttningar av befolkningen vilket påverkar den mentala hälsan.

De hjälpresurser som finns på plats räcker inte till för att täcka behoven, anser han.

– Omvärlden måste engagera sig formellt. Vi behöver kollektivt skala upp insatserna för att ge mer hjälp till civila som befinner sig vid frontlinjen, säger Gustavo Fernández.

Fakta: Folkhälsan i Ukraina

Fattigdom och social otrygghet har länge haft negativa konsekvenser för folkhälsan i Ukraina. Med coronapandemin 2020 kom en ny hälsokris. Vaccinationsgraden mot covid-19 är låg: bara en tredjedel var dubbelvaccinerade vintern 2022.

Det fanns vid krigsutbrottet gott om vårdinrättningar och sjukbäddar sett till befolkningens storlek. Samtidigt rådde brist på mediciner och annan utrustning, och krav på mutor till vårdpersonal förekom.

2020 registrerades tbc-smitta hos nära 18 000 patienter, varav många var resistenta mot antibiotika. Ukraina har också flest fall av hiv i Europa. Få är vaccinerade mot difteri, kikhosta och stelkramp, och misstron mot vaccin är utbredd. Utbrott av polio och mässling har förekommit på senare år.

Missbruk är ett vanligt problem i landet.

Efter tre månader av krig bekräftade WHO i vår 256 attacker där vårdinrättningar angripits av ryska styrkor, med 75 dödsoffer som följd.

Källa: Landguiden

TT